Nyårslöftena!?!

Hoppla hoppla, jag letade efter något i bloggen och råkade visst hitta lite gamla nyårslöften för 2017 som jag inte ens kom ihåg att jag gett, än mindre bloggat om. Inte mindre än fem stycken hävde jag tydligen ur mig i ett visst mått av övermod inför vad 2017 skulle bringa i sitt sköte. Då ska vi se hur det gick:

Löfte #1: Fönsterputsningen. Jo, men den klarade jag ju faktiskt av efter skamligt många år med smutsiga rutor. Kanske inte regelbunden fönsterputsning, men åtminstone en gång. Och den där fönsterputsningsmaskinen var ju löjligt lätt att använda, dock krävdes det att den skulle laddas först så det går inte att spontanputsa med den om andan skulle falla på. Som om den skulle göra det? Aja, CHECK på den.

Löfte  #2: Mindre kött och mer vegetariskt? Ja, men jag tror faktiskt det. I princip allt kött jag köpte var från djur där jag personligen säkerställt att de haft det bra under sin levnad och slaktats på ett värdigt sätt och utöver det inte transporterats land och rike runt. Detta gör såklart att köttet i sig kostar en slant, vilket alla kan räkna ut automatiskt medför att en snåljåp som jag drar ner på konsumtionen. Win-win på den alltså. Fick dock avsluta året med att köpa ett par tråg (ekologiska visserligen) ägg i affären eftersom min ena lokala äggleverantör flyttade och den andras höns hade gått i vintervila. Det var lite surt (är så stor skillnad på ägg från affär och ägg från hemmahöns även om man köper ekologiska), men detta år får vi ju förhoppningsvis en egen flock!
Gick även med i en grupp för vegetarianer och veganer på Facebook och blev lite rädd för de senare. Herregud vilka trångsynta, fördömande och kategoriska människor som ska rädda världen. Nästan så att man får lust att klä sig i päls och hetsäta billigt danskt griskött i ren protest. Obs, skulle aldrig göra det, men ändå. Hatar när mästrande vetabästbabianer* ska tala om för mig hur jag ska tänka.

Löfte #3: Använda min fantastiska elcykel MAJA mer. Det gjorde jag inte av olika orsaker, främst "jävligt mycket att göra" som ju kanske låter som den mest långsökta ursäkten ever, men om man har tre mil till jobbet och röven full av arbetsuppgifter så är skillnaden mellan en och tre timmars restid tydligen det som fick den här pseudocyklisten att sprida kolvätefyllda avgasmoln till närmiljön istället för att trampa fram som en vind genom skog och mark. SORRY. Lovar att försöka göra bot och bättring under 2018. En cykeldag i veckan, åtminstone under perioden mars till oktober kan väl vara en rimlig målsättning i alla fall.

Löfte #4: Säga mer NEJ till energitjuvar med mera. Ja, men det tycker jag nog att jag blev lite bättre på? Men eftersom mängden idioter i ens relativa omgivning tenderar att vara konstant så är det ett ständigt pågående projekt.

Löfte #5: Var ju inte ett löfte utan mer en målsättning och det var att ta upp ridningen igen. Det gjorde jag så in i helvete. Årets bästa beslut tror jag minsann att det var. CHECK!

Se där, det gick väl åtminstone killräckligt (så fick jag in  det ordet också) bra? Ska jag lova någonting för 2018 då kanske nu när det har gått någon vecka och man liksom har fått känna in sig lite? Okej, håll i hatten så kör vi igång en ny och bättre version av mig själv:

Nytt löfte #1: Jobba mindre. Ja, det är ju lättare sagt än gjort, men åtminstone lägga mindre tid på sånt som vem som helst kan göra och mer tid på det som faktiskt bara jag kan göra. Det vill säga,  sluta känna mig bossig/bitchig när jag delegerar eller säger nej, samt sluta ha dåligt samvete för att min assistent bara får göra tråkiga saker. Såna här tankar tror jag inte en man i min position ens har snuddat vid? HEJ KVINNOFÄLLA? (obs, tror inte att världen automatiskt blir bättre bara för att man "börjar tänka som en man", men å andra sidan blir den lilla världen som snurrar kring mig knappast bättre av att jag jobbar som ett as hela tiden).

Nytt löfte #2: Vara hemma mer. Mitt bästa i livet verkar ju vara att bara måsla omkring innanför den egna tomtgränsen, så varför envisas jag då med att lämna hemmet stup i kvarten? Nej, precis. En konsekvens av detta blir då: inte ägna fullt så mycket tid åt föreningslivet, vilket är kluvet för mig som är föreningsmänniska. Är i nuläget rätt så less på mitt engagemang och då borde det ju vara synnerligen lätt att lova att dra ner på det, men samtidigt så tänker jag att om alla resonerade sådär så fort det känns motigt så skulle hela förenings-Sverige stanna och allting bli PISS. Däremot kan jag ju prova att ha ett lite mer lagom engagemang, behöver ju liksom inte gå all in hela tiden. Och som sagt, prioritera att vara hemma mer och ägna mig åt: 

Nytt löfte #3: Odla mer. Vilket i praktiken innebär att förklara krig mot mördarsniglarna som slukar allt utom potatisen (och ogräset). Har haft en odlingsmässig svacka i flera år p g a att det ej är jättekul att så frön och vattna och rensa ogräs och hålla på och sen komma ut och se feta mollusker ligga till bords och rapa belåtet mitt i plocksalladen. Men nu djävlar ska jag ta tag i det igen. Älskar ju att peta ner frön i jord (även om det inte är lika älskvärt att ha åttahundra småplantor som ska skolas om och avhärdas och planteras ut) och se det växa och slutligen skörda. SKÖRDA. Mmm. Lovar även att rensa den ena rabatten. Den andra sköter sig hyfsat själv med lökväxter och perenner som avlöser varandra utan att man behöver lyfta ett finger (förra ägarens förtjänst), men den första är en sorglig historia som har invaderats av en seg grässvål och när tulpanerna blommat över ser den mest ut som ett slumområde. Jag vill att det ska växa stockrosor där, men det lär ju inte hända av sig själv. Note to self: fixa för fan.

Nytt löfte #4: Eller det här är inte precis ett löfte utan mer...en målsättning, och det är att försöka hitta ett annorlunda sätt att förhålla mig till saker som stör mig istället för att gå omkring och älta saker i huvudet till förbannelse. Nu är det ju inte så lätt som att saker försvinner bara genom att man säger till sig själv att man ska sluta älta eller inte bry sig, så här får jag fundera över någon slags strategi för att hantera det p g a  ej hållbart i längden med ält och irritation. Säger till när jag hittat en patentlösning på detta enkla. Hahaha.

Nytt löfte #5: Ja, men det kan väl vara det här vi redan tidigare varit inne på, att försöka att inte köpa några prylar utan att först kraftigt ifrågasätta om det behövs, om det verkligen behövs, om vi redan har något liknande som kan användas istället, om vi ens behöver använda det, om det kommer att underlätta mitt liv väsentligt och om det kommer att göra mig till en bättre människa eller glädja någon annan. Måste svara ja på allt innan jag ens får tänka tanken på att öppna plånboken!

Sådär 2018, då kör vi väl.

* Ett uttryck som jag tror kommer från polisen Gullan (spelad av Maria Lundqvist) i kanske den bästa julkalender som någonsin sänts - Håll huvet kallt från 1994.