tisdag 1 mars 2011

Leif GW Persson som sömnpiller

Jag håller lite på att kopiera mina gamla inlägg, utifall om att jag någon gång får igång en ny blogg någon annanstans. Det gick inget vidare med Wordpress, kan jag avslöja. Det var ju så sabla klurigt med databasanslutningar och sån skit, jag vill ju mest bara ha något som fungerar och är enkelt att använda.

Men hur som helst. Jag kopierar gamla inlägg och klistrar in i ett mäktigt Worddokument, om nu Metrobloggen skulle få för sig att lämna in trots allt. Just nu är jag på 2007, så jag har en bit kvar. Den 16 oktober 2007 skrev jag om Leif GW Perssons bok Linda som i Lindamordet, som jag har som ljudbok. Då var jag på första CD:n, när Linda var precis nymördad.

Idag, den 1 mars 2011, i runda slängar 3½ år senare, har jag kommit till femte CD:n och jag har fortfarande ingen aning om vem som har mördat Linda, för varje gång jag försöker mig på lite schysst polisarbete så faller jag i sömn. Hela boken är på 15 CD-skivor, så det går ju inte så värst fort framåt, måste jag medge. Jag blir nog klar omkring år 2020. Det är nästan som med Palmemordet faktiskt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar