Keep on walking that road and I'll follow

 Igår var jag på massage hos min nya thailändska, och det är ju inte direkt någon mysmassage om man nu trodde det, utan hon tar i för kung (Bhumibol, eller kanske Rama X?) och fosterland och är också byggd som en liten rysk kulstöterska så det är rätt mycket kraft hon kan lägga bakom. Nu vill jag förvisso hellre att den som masserar tar i lite för mycket än lite för lite, men det här var fan i mig nästan på gränsen även för mig. Men ont ska ju med ont fördrivas, så det blir säkert bra.

Var i alla fall rätt så mör efteråt. Åkte hem, släpade mig ut på promenad med hundarna, gick väl 5 kilometer, kom hem, rensade en spann ogräs och gick in och duschade av mig massageoljan. Sen var planen att jag skulle läsa, men istället ringde min bror och när vi hade babblat klart så hamnade jag i något slags vegetativt tillstånd där jag inte fick gjort någonting mer än att leta upp en förgreningsdosa och koppla in den nya växtbelysningen, samt kolla på ett halvt avsnitt av Hem till byn på SVT play. 

Men idag är det som fredag, fast det bara är onsdag! G-Ö-T-T. Planerna inför den stundande långhelgen är få, vilket också är G-Ö-T-T. Ska fixa med veden, plantera om tomater, eventuellt träna viltspår om den där lyxkursen, som skulle ha startat för två veckor sen men som av olika skäl blev framflyttad, kommer igång. Sen inget mer än såklart promenara med hundarna, läsa böcker och hänga med min man. Imorgon är det också teori i dressyrgruppen, då ska det vara temakväll på hästens form så det vill jag inte missa. Har också anmält mig till dressyrridning för en tränare nästa söndag och önskat antingen Köttbullen, Knubbis eller Gossen. Någon av dom borde jag ju ändå få, tänker jag, men man vet ju aldrig med ridskoleponnyer och hur mycket de går annars. 

Nu ska jag först beta av en jobbsurdeg, sen väntar lite möten och annat arbetsrelaterat, men sedan ska förhoppningsvis frihetens klocka klämta i fyra dagar.