Prisa Gud, här kommer tandkrämen tillbaka

Ända sedan jag var liten så har jag föredragit tandkrämen DENTOSAL, den är salt, lämnar en blank känsla och viktigast av allt: DEN LÖDDRAR INTE. Hatar löddrande tandkräm och klarar knappt av att använda typ Colgate och Pepsodent och Sensodyne och liknande produkter som får en att känna sig som en rabiessmittad hund med fradgan droppande ur käftarna. Nej, den salta smaken och den strama ickelöddriga upplevelsen av en Dentosalborstning är min melodi. Tyvärr har det varit en relativt problematisk relation, för tillverkningen av Dentosal är tydligen inte helt okomplicerad och det har hänt vid flera tillfällen att produktionen helt enkelt lagt ner och den älskade Dentosaltuben har försvunnit från hyllorna och man har varit hänvisad till andra, sämre märken för att upprätthålla en godtagbar munhygien.

Det är mörka tider att minnas. Ni vill inte veta hur mycket tid jag har lagt ner på att lusläsa innehållsförteckningar i jakt på alternativa tandkrämer som inte innehåller natriumlaurylsulfat, detta DJÄVULENS PÅFUND som gör att tandkräm skummar. Ni vill heller inte veta hur mycket pengar jag har lagt ner på att köpa och förkasta tandkrämer som, trots frånvaron av natriumlaurylsulfat, ändå skummar för mycket för min smak. Eller smakar konstigt. Eller inte smakar alls. Man vill ju ändå ha en smak av mint, eller så tänker åtminstone jag. Men många av de där tandkrämerna utan natriumlaurylsulfat är till för människor med känsliga tänder, känsliga tandhalsar, muntorrhet, klena munslemhinnor eller allergi, och då blir ju produkten därefter, nämligen helt intetsägande. 

Glädjen stod högt i tak när jag hittade Weleda Salt, som gav i princip exakt samma känsla som Dentosal, men säg den glädje som varar för det visade sig sedan att den inte innehöll fluor. Och det är ju allmänt känt att fluor är vad som krävs för att hålla Karius och Baktus stången, sen får foliehattarna säga vad de vill. Så tyvärr gick den fetbort. Så jag fick motvilligt landa i Kingfisher Mint. Den är inte bra, men efter att ha provborstat och förkastat vad som känns som hundra olika tandkrämer så har jag dragit slutsatsen att det är det minst dåliga alternativet. Men jag lovar att det har inte gått en dag utan att jag minst två gånger, morgon och kväll, har saknat min Dentosaltub. Jag HAR visserligen en tub kvar, men den har jag vaktat som om den vore kronjuvelerna och inte velat använda eftersom det då oåterkalleligen kommer att leda till det ögonblick när tuben är tom och man vet att det här var sista gången man någonsin får uppleva känslan av att borsta tänderna med Dentosal. 

Brukar beställa min halvdassiga Kingfishertandkräm på Apotea eller något liknande för den finns inte i vanliga butiker och kanske inte på apotek heller, vet inte så noga för jag försöker undvika att gå dit. Är det något ställe man vill undvika "i dessa tider" så är det väl apotek och vårdcentraler, för är det någonstans det finns sjuka människor så är det väl där, tänker jag. Sen älskar jag ju hela grejen med att bara kunna klicka hem och slippa ge sig ut bland folk överhuvudtaget. I alla fall. För rätt så länge sen hade jag beställt tandkräm och sedan tillfälligt lagt tuben på en bänk i hallen för vidare transport in i badrummet "senare" och det fattar ju alla normala att där blev den ju liggande ett bra tag. Häromdagen beställde jag lite andra grejer från Apotea, och samma dag fick den ohängda valpen Laban tag på tuben och bet hål på såväl kartong som tub och det var ju retligt för jag brukar lägga till en tub tandkräm när jag ändå beställer annat, men den här gången hade jag glömt det och tuben i badrummet är i princip slut. 

MEN DET FINNS EN MENING MED ALLT SOM SKER. För idag fick jag reda på det fantastiska att Dentosal har kommit åter på marknaden. Prisa Gud, osv. Herregud vilken lycka! Kastade mig omedelbart in på Apoteket Hjärtats webbshop och beställde tre tuber. Och ikväll ska jag ta fram min sista sparade Dentosaltub och okynnesborsta så det står härliga till. Mmm...Dentosal. Bästa munhåleupplevelsen ever.