En sång för alla dom

Har läst En sång för alla dom av Mike Gayle. Detta är handlingen:

Varje vecka pratar änkemannen Hubert Bird med sin dotter som är bosatt i Australien. Han berättar detaljerat om sin händelserika pension, med dagarna fyllda av goda vänner och upplyftande aktiviteter.

Men Hubert Bird ljuger.

Sanningen är att dagarna går utan att han träffar en enda själ. Det är enklare så. Men när dottern oväntat bestämmer sig för att komma hem till London på besök ställs hans tillvaro på ända. Nu står Hubert inför en till synes omöjlig uppgift: att få sitt verkliga liv att likna sitt uppdiktade liv innan sanningen kommer fram.

Längs vägen snubblar Hubert över en andra chans till kärlek, återupptar en sedan länge förlorad vänskap och anmäler sig till ett hektiskt aktivitetschema i PRO-föreningen, något som borde sätta en punkt för ensamheten en gång för alla.

Jag tyckte den här boken bitvis var rätt okej. Är lite skeptisk till alltför pastellfärgade omslag för det brukar betyda lite väl mycket feelgood för min smak. Den här var på gränsen ibland, men ibland också sorglig, tänkvärd, tragisk. Dock lite onödigt utdragen och detaljerad om ni frågar mig. Den får tre låtsaskompisar av fem möjliga.