Har haft bilen på service idag. Det var en sorgesam historia. För det första flaxade det iväg några sköna tusenlappar från den här snåljåpens konto, men det är ju bara att bita i det sura äpplet. För det andra anlade min bilmekaniker en min som om hela hans familj och alla hans vänner precis hade dött jämmerdöden, och så meddelade han att jag var tvungen att boka en ny tid för han var tvungen att byta bromsskivor, bromsbelägg, bromsok och ungefär allting som kunde heta någonting på broms, plus en drivrem "och det kommer att kosta en del". Tjoho. Eller kanske inte. Hatar bilar, i alla fall när man måste ösa i dom pengar för att upprätthålla någon form av normalstandard. Bilmekanikern skrattade förmodligen hela vägen till banken.
Åkte hem och satt och lyssnade efter missljud från den där himla drivremmen. Har hört ett gnisslande ljud då och då, men nu när jag visste vad det berodde på inbillade jag mig att den hux flux kunde gå av eller nåt. Hörde plötsligt ett JÄTTEKONSTIGT ljud och tänkte att nu är det klippt. Ja, men då var det ett nyhetsreportage om böneutrop från en moské i Växjö och nån imam som gick igång med något entonigt mummel. Blev så glad att ljudet inte kom från min bil att jag funderade på att konvertera. Haha, skoja. De sa också i reportaget att utropen inte fick överstiga 110 decibel. Är inte det skitmycket? Mitt jobb ligger på ett industriområde och vi får som mest alstra 55 decibel. Men det är tydligen skillnad på industribuller och religionsbröl. Känner en som bodde bredvid en (kristen) kyrka, och när de klockorna klämtade (vilket de gjorde typ varje hel timme, plus vid alla kyrkliga evenemang inklusive evighetslånga högmässoringningar varje söndag klockan 11) så skallrade det i varenda fönsterruta i hela huset. Religion betyder oljud, tydligen. Min bil måste ha anammat detta på något sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar