Saker som jag funderar på när jag ser till exempel Britannia på HBO

Har uppenbarligen en liten fäbless för det romerska riket, i alla fall när det görs film eller tv-serier om det. Älskade Jag, C-c-c-c-Claudius som barn (har sett om den i vuxen ålder och tyvärr har väl tidens tand tuggat en hel del på denna fina 70-talsproduktion för den var ärligt talat väääääldigt lååååååångsam) även om jag fortfarande kan minnas hur djävla LIVRÄDD jag var för Caligula och på hur man på ett lite kontroversiellt men ändå smidigt sätt botade en slavs hosta genom att helt enkelt hugga huvudet av honom.

Men det är ändå något speciellt med att se vuxna karlar glida runt i togadräkt och lagerkrans och slänga sig med ord som "triumvirat" (eller så är det för att jag älskar att slänga mig med ord som "triumvirat" och få mässa på om första och andra triumviratet och vilka som var med där* eftersom jag är en dryg besserwisser när jag sätter den sidan till).

En sak slår mig dock alltid när man ser filmer eller serier som handlar om romarriket och det är att när de är ute på sina fälttåg så sitter ju ALLTID kejsaren, fältherrarna och andra grabbar i maktposition i djävulskt stora och pampiga tält. Det är inte bara det att tälten är i samma storleksordning som en normalstor villa och även har detaljer som blyinfattade glasfönster, interiören består undantagslöst av: tunga ekmöbler, miljoner meter sammetsdraperier, GIGANTISKA bord där de kan bre ut sina enormt stora kartor och planera nästa dags fälttåg medan de dricker vin ur snygga glas som är gjorda av, just det, glas. Känner att det här är helt orimligt opraktiskt när man är ute i fält och ska göra strategiska förflyttningar mot en annan provins eller ett annat lands gränser och så måste man lägga en massa tid och resurser på att hålla på och packa ner alltihop det där varje morgon? Även om man nu har en hel drös med slavar till sitt förfogande som lite flinkt står och slår in vinglas i tidningspapper, eller nähä kanske inte det, men som är behjälpliga med det rent praktiska och logistiska, så måste det ju ändå ta en herrans massa tid? För att inte tala om hur mycket vagnar och oxar eller andra dragdjur som det måste krävas för att frakta hela det här möblemanget med himmelssängar och matsalsbord för tolv personer från A till B var och varannan dag? SÅNT FÅR MAN ALDRIG SE PÅ FILM MINSANN, och det stör mig rätt avsevärt.

När man ska försöka diskutera det här med (av någon anledning är det alltid) män (som inte håller med) i sin relativa omgivning så stöter man på patrull. Jag brukar, varje gång jag ser det, ifrågasätta om det verkligen var så här det gick till på riktigt. Ingen normal släpar väl med sig mer än nödvändigt när man ska förflytta sig i fält, tänker jag i alla fall, och just det här med vinglasen känns ju så himla onödigt när det finns praktiska bägare i metall (som de också har ibland, men förvånansvärt ofta ändå glas i glas). Och alla dessa pampiga sängkammarmöbler? Man skulle ju kunna tänka sig att även en kejsare eller annan fältherre skulle få finna sig i lite enklare förhållanden när man ska ut och erövra världen, men nehej. Man. Ifrågasätter. Inte. Vad. Som. Hänt. I. Rom. De vanligaste invändningarna är att a. de gör så bara för att de kan, dvs för att demonstrera sin makt inför folket, eller b. jamen de hade ju jättemånga slavar som skötte det där åt dom. Fast det tycker ju inte jag är argument som håller. Om det hade varit min armé och mina slavar så hade jag alla gånger låtit dom, slavarna alltså, marschera och göra nytta som soldater istället för att hålla på och bära svintunga möbler och resa tält i storleksordningen palats.

Enligt uppgift finns det många samverkande faktorer som ledde till det romerska rikets fall, bland annat det orimliga skattetrycket och en massa inbördes tjafs om allting. Men jag misstänker starkt att den mest bidragande orsaken var att de drog med sig sängkammarmöbler och finporslin när de skulle ut och strida. Vem som helst kan ju anfalla en armé där 80 % av resurserna står och viker ihop sammetsdraperier och måste hjälpas åt att baxa upp till exempel kejsare Tiberius enormt tunga klädskåp på flyttlasset. Och sen ska ju allting upp igen på kvällen eller när man nu räknar med att ha kommit fram till punkt B. Det kan ju inte heller vara någonting man löser på en kafferast ens med en hel drös slavar till hjälp. Det är sammetsdraperier som ska fästas, blyinfattade fönsterrutor ska putsas, sängarna ska bäddas och vinglasen packas upp och ställas fram på borden och så vidare. De kan ju inte ha kommit många hundra meter på en dag, känns det som. Aldrig heller att man ser några romerska generaler planera nästa dags vedermödor lite smidigt sådär under resans gång när man kanske ändå har en massa dötid till förfogande, nej de (eller rättare sagt slavarna, får man väl förmoda) ska ställa upp som stora schackbräden och märka ut fiendernas positioner i förhållande till sina egna, och sedan stå där och fundera och klunka vin ur sina uppenbart okrossbara glas I TIMMAR. Blir så djävla stressad av detta slöseri med tid, men så gick det ju som det gick för romarriket också. Kom inte och säg att jag inte skulle kunna ha varnat er om jag hade levt på den tiden.

 


* Första triumviratet: Ceasar, Pompejus och Crassus. Andra triumviratet: Marcus Antonius, Octavianus (senare Augustus) och Lepidus.