Har precis diskat en jättedisk. Igår valde nämligen vår diskmaskin från 1998 att kasta in handduken. Den har i och för sig lidit av ålderskrämpor ett bra tag. Torkprogrammet funkar inte. Den diskar inte riktigt rent heller och då och då släpper den ifrån sig någon konstig materia som fastnar företrädesvis på insidan av glas och sitter som berget så att dessa först måste stå i blöt och sedan diskas om. Rensar filtret som en galning, men det gör varken till eller från och är sådär lite lagom irriterande. Men ändå. Det kan man leva med när det är så JEFLA smidigt att bara trycka in all disk bakom lås och bom (största fördelen måste ändå vara att man slipper se den smutsiga disken), och sen bara trycker man på en knapp och sen är det rent. Eller ja, i vårt fall, "rent".
Men nu har alltså gamla Bettan gått till de sälla jaktmarkerna och jag fick den stora äran att lasta upp några dagars ackumulerade flottiga glas och tallrikar med matrester på och handdiska i omgångar. Passade även på att putsa silver, så djävla borgerligt och präktigt alltså. Och tråkigt. Men sånt får man ta när man envisas med att ha loppisfyndade nysilverbestick istället för praktiskt rostfritt och när man RUT-avdraget till trots inte alls har en hel stab av tjänstefolk à la Downton Abbey eller Matador som kan utföra såna sysslor.
Fick dessutom ont i ryggen. Standardhöjd för diskbänk är väl 90 cm, men jag är under standardlängd och har ett måndagsexemplar till kropp och då blir det därefter. Är ju dessutom inte van att handdiska längre efter fem lyckliga år i hus med diskmaskin, och på den tiden när jag levde utan diskmaskin så diskade jag alltid undan efter hand, så det aldrig blev några såna djävla berg av disk som det som jag precis har forcerat ur diskmaskinens inre.
Ny diskmaskin ska införskaffas och jag bröt nästan ihop vid tanken på att tillbringa en söndag på Elgiganten och/eller Media Markt eller annan vitvarukedja, men min man, my knight in shining armour, erbjöd sig frivilligt att göra denna mediokra utflykt. GÖTT. Köp av vitvaror måste vara det tråkigaste som finns. Är fullt nöjd med att pytsa över pengar från sparkontot till denna utsvävning, vilket jag för övrigt gjorde via telefonen. Älskar när saker är enkla och bara funkar utan att man behöver bry sig. Nu tror jag i och för sig inte att fortsättningen blir lika enkel. Vi kan nämligen inte ha en stor standarddiskmaskin, utan måste ha en som är 45 cm bred för något annat får inte plats med mindre än att vi river hela köket och det är det ingen som har lust med och 45-centimetersmaskinen är för övrigt helt perfekt för ett hushåll som består av blott två personer. Men i dagens läge när allting ska vara JUST IN TIME så lär det ju inte finnas några jättelager av icke-standardmodeller utan det är säkert typ 10 dagars leveranstid och omfattar gissningsvis ytterligare minst en resa in till någon av ovan nämnda vitvarukedjor. Blir trött bara jag tänker på det, så nu tänker jag istället lägga mitt krut på fredagens korsord i DN. HEJ PENSIONÄR.
Åh! Jag vill också ha en 45:as diskmaskin. Jag har en fullstor till mitt lilla ensamhushåll. Vilket resulterar i att jag få plocka ut saker och handdiska hela tiden, för jag är för snål att köra den om den är bara halvfull. Hatar att diska matberedaren. På riktigt HATAR. Och jag gör det varje dag. Handdiskar den alltså.
SvaraRadera