Alltså jag stör mig så sjukt mycket på Lalehs version av Björn Afzelius version av Anne Linnets låt Tusen bitar. Eller Tusind stykker då om man ska vara korrekt. Inte så jättemycket på själva låten i sig, men på hur sista halvan av låten, i Lalehs tolkning då, är ett enda utdraget E-E-E-E-E-E-E DU-U-U-U-U, E-E-E-E-E-E DU-U-U-U-U-U-U, E-E-E-E-E-E-E DU-U-U-U-U, E-E-E-E-E-E DU-U-U-U-U-U-U, repeat x forever. Så sjukt djävla jobbigt att lyssna på att jag hellre stänger av radion och lyssnar på motorljudet i bilen faktiskt.
Det var väl bara det jag ville beklaga mig över just punkt nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar