Statusuppdatering: snorig

Nä, men det här med att vara jättejätteförkyld känns ju väldigt överskattat måste jag säga. För en stund sedan uppbådade jag lite krafter, samlade ihop några muggar och glas som stod lite här och där, handdiskade champagneglasen från igår samt startade diskmaskinen. Kände mig lite bättre efter det eftersom jag hatar disk. Tyvärr rimmar detta ganska illa med att jag tycker det är på gränsen till extremt slösaktigt att använda till exempel en tekopp eller ett vattenglas bara en gång och sedan ställa in i diskmaskinen. Och någonstans måste ju tekopparna och vattenglasen stå i väntan på att diskmaskinen ska bli så full med övrig disk att den ändå ska köras. Mm, svår balansgång det där.

Min man, som var den som förbarmade sig och släppte ut hundarna i trädgården i morse och därför var helt urlakad när jag klev upp, gick och lade sig, men jag som sovit till halv tolv kände mig ju "pigg". Nä, det var väl att ta i, men orkar inte ligga i sängen heller. Orkar inte läsa, så istället sitter jag och slösurfar framför backhoppningen i Garmisch-Partenkirchen för att det inte direkt finns något annat att förströ sin snoriga hjärna med. Fast backhoppning är ju så DJÄVLA trist så snart slår jag över till i princip vad som helst. Jag började titta på Sweet Sixteen, en film gjord av min favoritregissör Ken Loach, men just idag kändes det övermäktigt med brittisk white trash-misär och själsligt söndertrasad tonårskille som bara vill ha men inte får kärlek från sina frånvarande fängelsesittande och försupna föräldrar utan istället får ett rejält kok stryk för att han inte vill hjälpa till att smuggla knark till sin mamma som lyckats vara drogfri ett tag. Jo, jag har ju sett filmen förut och utan att spoila handlingen så kan jag väl säga att det inte blir direkt ljusare. Och som sagt, idag kändes det inte som att det riktigt var läge.

Nu är det dags att äta "lunch". Apelsin, pepparkakor och en treo. Muntrar dessutom upp mig själv med en bild som jag snodde från Facebook och som jag tycker är extremt rolig.