Det måste vara radion

Den här veckan är det inte Vaken på radion när jag kör till jobbet. Det är Musikhjälpen som samlar in pengar för rent vatten till världens barn, och det är ju förstås behjärtansvärt. MEN, och här kommer ett stort men. Kan man inte ställa något slags krav att programledarna ändå ska leverera någon form av kvalitet? Om det bara handlar om att öppna munnen och låta ord flöda för att fylla ut tomrum mellan låtar så kan man ju lika gärna sitta och läsa högt ur telefonkatalogen. Det känns ungefär lika meningsfullt att lyssna på.

Häromdagen var det Annika Lantz och nån 22-årig brutta. Jag tycker Annika Lantz är grym. Alltså på det bra sättet. Skärpt, rolig och vass. Men den här sändningen kändes mest som att man hade råkat komma och sätta sig i Sveriges Radios djävla fikarum och hamnat vid ett bord där man inte känner en käft. Om ni förstår känslan. Alltså, här sitter vi och känner varandra jättebra och kör vår interna jargong och släpper inte en jävel över bron och vem fan är du som sitter där och tjuvlyssnar, typ.

I morse var det två andra pajaser som höll på att svamla om hur jättemycket dom gillade hiphop och så började dom rabbla upp alla hiphopartister som öppet hade erkänt att de var positivt inställda till homosexuella. Det var fler än man trodde, jag skulle inte ha kunnat räkna upp så många hiphopartister överhuvudtaget oavsett vad de hade för åsikter i någon fråga. Och så sa de om en som jag inte minns namnet på, att jamen hon har ju blivit så mesig nuförtiden, förr så pratade hon ju ofta om att hon var bisexuell, men det säger hon ju aldrig någonting om längre. Här känner jag väl lite att jamen herregud, måste man gå och mala på om sin sexuella läggning stup i kvarten för att vara tuff? Jag menar, har man outat det så har man, det är väl inget man måste hålla på och älta om år ut och år in bara för att inte bli klassad som mes, kan man ju tycka. Det skulle ju bli förfärligt tjatigt om alla gjorde så.

Ja, och sen kan jag även tycka att man inte ska prata i radio om man tänker prata om något man ser och inte har för avsikt att beskriva det för lyssnarna. Plus att man inte måste lägga fem minuter på att svamla, och här citerar jag inte direkt ordagrant, men snudd på:
- Om ett par minuter blir det nyheter från ekot...
- Och från trafikredaktionen!
- Njaaa...jag är inte säker på det...Jag försöker kolla på skärmen här, men det är svårt. Men jag tror att det är trafiknyheter varje hel timme, inte halvtimmarna...
- Men snart är det nyheter och då kommer de att gå igenom detta...
- Om ett par minuter alltså. Nyheter.

Och så vidare, och jag som lyssnar på radio för att få till livs vad som är på gång i världen har mest lust att slänga ut bilradion i någon snödriva. Är det till detta ens troget inbetalade tv- och radiolicenspengar ska gå? Det är så jag nästan känner att de där barnen som är i behov av rent vatten inte ska få en spänn av mig bara för att radion sköter detta så djävla dåligt. OBS, jag är ironisk. Men till Sveriges Radio vill jag säga att det här är inte särskilt bra. Gör om, gör rätt. Sådär, nu är det sagt.