Lördagskväll=filmkväll?

Det mustiga långkoket har nu avätits, som väntat var det DELICIOUS. Det pratas om att det ska tittas på film om en stund och i så fall vad. Jag röstar på åttiotalsnostalgi i form av Huset som Gud glömde, vi får väl se vem som får sista ordet. Tycker jag har haft väldigt lite att säga till om när det gäller filmval på sista tiden, har ju snudd på blivit tvångsmatad med Arn och all möjlig skit, och aldrig att vi ser Järnvägare (Navigators), en film om privatiseringen av British Rail i regi av Ken Loach, som jag haft i pipelinen i evigheter. Men eftersom min man hatar socialrealism så misstänker jag att jag får se den i min ensamhet vid något väl valt tillfälle.