torsdag 1 mars 2012

Simson

Igår när jag kom till jobbet så fick jag ta emot den sedvanliga skuren av kommentarer som följer då man klippt sig. Per skojade och sa att han hoppades att det inte skulle gå för mig som för Simson, och då satt resten av fikabordet (nu menar jag alltså personerna runt fikabordet) och bara  Öööh vadå, Homer Simpson, vad har han med detta att göra? Så långt har det alltså gått med den amerikanska fördumnings-tv-kulturen att folk i första hand associerar till en tecknad serie med störiga gula figurer när man hör namnet Simson.

För att friska upp minnet hos alla som inte känner till att Simson i första hand är en BIBLISK FIGUR så kommer här en liten summering från Gamla Testamentet (Domarboken). I likhet med den tecknade serien Simpsons så framstår ingen i den här berättelsen som speciellt intelligent, men nu kör vi:

Simson var en apstark kille, och hans styrka satt i håret. Den biten känner de flesta igen när man påminner dom lite. Vad som är mindre känt är att Simson var en så kallad nasir. En nasir får inte vara oren och leva hur som helst utan måste avlägga ett speciellt och ganska komplext löfte till Gud, där det bland annat ingår förbud mot att äta druvor, dricka alkohol och klippa håret. I det civila livet var Simson domare i Israel. Han kom i och med detta i bråk med filisteéerna, som i israelernas ögon var ena riktiga brackor och man kan väl anta att det var ett ömsesidigt ogillande. Eftersom Simson var så sabla stark kunde han ha ihjäl filistéer på löpande band (oklart ifall en domare verkligen bör hantera rättssaker på det sättet, men allt var väl inte bättre förr), bland annat slog han ihjäl tusen filistéer med en åsnekäke enligt den gamla Kajsa Warg-devisen "man tager vad man haver".  Filistéerna var nu minst sagt härskna på Simson, så när Simson träffade en tjej som hette Delila (här brukar folk också nicka lite igenkännande: Jaja, det är den där låten med Tom Jones va?) så övertalade filistéerna henne att samarbeta med dom och mot Simson, och det gjorde hon förstås. Hon bara: Simson, hur kommer det sig att du är så stark? (ryssfemmor och liknande preparat var ju inte uppfunnet ännu) och den HELTRÖGE Simson bara: Min styrka sitter i håret, fränt va? och det var ju att be om att hon skulle klippa av det när han sov, vilket hon mycket riktigt gjorde också. Nu kunde filistéerna hämnas fritt, och det gjorde de med besked. De fängslade Simson och stack ut ögonen på honom och sedan fick han jobba med att sköta en sädkvarn istället för att vara domare och dräpa filistéer. Om Simson var trög som avslöjade sin hemlighet för den svekfulla Delila så var filistéerna ännu trögare, för de tänkte inte på att håret växte ut igen, utan de bara: Nu ska vi ha fest! och bjöd in 3000 andra filistéer  att stå och asgarva åt Simson, men i ett kritiskt skede av festen så kom han på att nu hade hans hår vuxit såpass att han plötsligt var stark som en oxe igen, så han slet loss några bärande detaljer ur palatset där de hade festen och allting rasade och alla dog inklusive han själv.

Inte så djävla smart precis, kan man ju tycka. Men det var alltså så här det gick till.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar