Att komma hem är som att resa i tiden

Nu har det varit tyst och stillsamt här i nålsögat några dagar. Det beror på att jag har varit utomlands. I Norge. Det ger kanske inga skyhöga globetrotterpoäng, men man får ändå beakta att svensk-norska unionen ändå har varit upplöst i mer än hundra år. Så Norge är jättemycket utomlands. Jättemycket snö var det med, utomlands. Sådär så att man nästan kände sig som Amundsen vid Rossbarriären. Sedan kom jag hem, och då var det jättemycket snö i Skåne också, så där hade man inget tufft att komma med från sin utlandsresa.

På jobbet är vi mycket för att skapa gemenskap genom förnedring. Så vi har kastat yxor och skjutit med pilbågar och prövat styrkan i kast med stora mjölkkannor. Man riktigt känner hur testosteronet och vikingablodet börjar svalla och det är nästan så att man blir sugen på att dricka mjöd och plundra kyrkor och gå bärsärkargång.

Tur man inte är utomlands oftare, säger jag bara.