Sedan var det H-E-L-G! Gick lite tidigare, stack iväg och sprang närmare 9 kilometer intervaller, vilket kändes toppenbra. Åkte sedan och handlade, sedan hem, gick en promenad med hundarna, gjorde fotrehab, tränade ett pass yinyoga och landade sedan i soffan med te och smörgås och några avsnitt av Varuhuset. Jätterockenroll fredagskväll, hehe.
I lördags vaknade jag tidigt, tog med hundarna på långpromenad, kom hem och körde ett lättare benpass med Vibes. Sen blev det en bok i soffan resten av dagen, i alla fall tills det var dags att laga middag. Sen lite mer av alla de öden och äventyr som utspelade sig på Öhmans varuhus och så tidigt i säng.
Igår vaknade jag också rätt tidigt. Det var lite kallt i luften, faktiskt så att jag frös lite i början av min promenad men det gick över efter att ha avverkat min vanliga kuperade söndagsrunda i raskt tempo. Sen städade jag i hönshuset och sen blev det soffan och en bok tills min man kom hem och var uppfylld av sin Köpenhamnshelg. Lagade sedan middag som vi åt och kollade på Reservatet, jag gillar den men min man tycker den är stressframkallande.
Ja, det var väl hela helgen. Känner att jag har fått vila och komma ner i varv, vilket varit välbehövligt. Tyvärr har jag svinont i axlar och nacke som inte riktigt har gett med sig trots 100 % sinnesfrid, tror det är all stress som varit som slagit rot där. Nacken är ju lite min akilleshäl och det var också jättelängesen jag var på massage. Har gett upp Laserkvinnan även om hon är jätteduktig, men det är för djävla långt att köra dit och framför allt hem (20 minuter dit om jag utgår från jobbet men 45 minuter när jag ska hem därifrån). Plus att det varit och är fortfarande vägarbete med köer och omledningar och grejer som gör att det tar ännu längre tid, så henne har jag lagt ner. Försökte boka en tid på sjukgymnastikstället där jag går som barn i huset för att få det lite mer professionellt (ska jag vara ärlig så har Laserkvinnan också lite väl mycket änglar och kristaller och tingeltangel för att jag ska tycka det känns helt hundra), men så tänkte jag att jag skulle dubbelkolla med min jobbkalender först innan jag bokade en tid så det inte var något möte eller sånt som inte gick att flytta, och när jag gjort det hade någon annan bokat de tider som fanns i närtid. Tänkte att då tar jag väl en thaimassage då, men den jag brukar gå till och där det är relativt lätt att få tid snabbt hade plötsligt inga tider alls på flera veckor. DET VILL SIG INTE FÖR MIG! Nu fick jag ta en för mig helt okänd thaimassagesalong och har bokat en tid på onsdag. Hoppas det blir bra, för det vet man ju aldrig. Från början gick jag ju till Stålnypan och sedan till hennes efterträdare (det är henne jag numera referear till som "den jag brukar gå till" även om jag inte går dit särskilt ofta längre eftersom hon känns...lite lam? oengagerad?), men jag har nog provat de flesta ställen utan att känna att det blivit en riktig fullträff. Den bästa efter Stålnypan åkte till Thailand på semester och så blev det pandemi så hon kom inte därifrån. Den sämsta var ett ställe där jag förväntade mig en mild och vänlig thailändska med starka nävar men istället fick en butter svensk karl som inte sa ett ord och inte ens gav mig en handduk att skyla mig med. Fick en allmänt skum känsla av hela stället, och ett par år senare visade det sig att den salongen också var en bordell där det förekommit både ett och annat. Den delen av verksamheten märkte jag dock inget av, ska väl tilläggas. Var glad att jag betalade för min massage med kort, för enligt lokaltidningen fanns det en "Swishlista" som polisen gick igenom och även om mitt samvete är rent som snö i det avseendet så vill man ju helst inte förekomma på samma lista som en massa äckliga torskar.
I övrigt ser veckan relativt lugn ut, åtminstone på pappret. Inte jättemånga möten och jag har bokat in tid för Projektet som just nu är sorgligt eftersatt. Idag ska jag köra det där kettlebellspasset som jag egentligen hade tänkt köra förra veckan men som jag inte riktigt tyckte mig hinna den dagen. Sen är det teori i stallet, så kanske att man kommer hem i vettig tid? Ja, sen rullar det väl på som vanligt.
Hur har det gått med ditt ärr och det där nånting-syndromet med svettning när du äter? Jag har ju så, himla skumt syndrom ju.
SvaraRaderaCarina
Jag verkar ha klarat mig! Det enda jag känner av (eller snarare: inte känner av) är att jag inte har någon känsel i området kring ärret men det kan ju tydligen ta upp till ett år innan nerverna har vuxit ihop igen så jag får väl bida min tid.
RaderaOkej, skönt för dig att slippa svettas😊
Radera