När polisen Charlie Graffs liv kraschar tvingas hon att flytta hem till sin mamma, och jobbet är det enda hon har kvar. En tjuvjagad varg, som ingen vågar vittna om, följs av ett vådaskott under älgjakten som snart visar sig vara mord. Charlie misstänker att de båda händelserna sitter ihop. Hon börjar nysta i fallet och möter den f.d. legionären Johan Nijpels som också söker sanningen. Men hur tar man reda på sanningen när alla verkar ha något att dölja? Rollen som jägare och villebråd skiftar snabbt i det lilla samhället och den jagande blir jagad - med livet som insats.
NJA, kände jag väl ganska omgående när jag började läsa den här boken, för jag tycker det är något så EXTREMT TÖNTIGT med (svenska) kvinnor som kallas Charlie, det kryper i hela kroppen på mig av det. Tänkte försöka ställa mig över det för det började ändå rätt spännande, men urvattnades snabbt till en rätt rörig historia som gick från jaktbrott till pedofiljakt och där det inte verkade råda någon som helst förundersökningssekretess bara för att CHARLIE råkade vara lite tänd på den fd legionären, och det bekom henne heller inte nämnvärt att lämna sjukhuset med hjärnskakning och ge sig direkt ut på jakt efter brottslingar, ner med några Alvedon bara, och så går det väl ändå inte till på riktigt? Inte heller känns det sannolikt att de, CHARLIE och den här fd legionären, liksom skojar och småflörtar samtidigt som någon precis blivit förgiftad med råttgift och dör jämmerdöden? Eller att någon som legat fastbunden i en himla vargsax i en jordkällare i flera dygn bara i princip hrlt oberörd spatserar ut från sjukhuset och går och gör en tatuering (brukar det inte vara typ MÅNADERS väntetid för det?). NEJ TACK! Den här boken får en varggrop av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar