torsdag 23 januari 2025

Too deep but still waves

Igår var tanken att jag skulle åka till stallet direkt efter jobbet för personalmöte, men när jag ringde K för att höra om vi behövde snacka ihop oss lite innan så föreslog hon att vi skulle skjuta på det ett tag för de hade så mycket att göra just nu. Okej, sa jag och såg framför mig en lång härlig eftermiddag och kväll utan några måsten. Men vi kanske kan hämta hö istället? sa K och då fick det bli så. Så här är det: Hästarna får ensilage, men Köttbullen och en annan ponny blir lite dåliga i magen av det och då har vaktmästaren i stallet puttrat iväg till en gård några kilometer bort och köpt hö i storbal, MEN någon gång  sent i höstas fick vi påhälsning av tjuvar som snodde balspjutet, vår grilltunna, en soptunna och lite annat smått och gott i metall som de väl gissningsvis skulle försöka sälja till skrotvärde. Soptunnan kunde vi väl vara utan, en snäll medlems snälla granne svetsade ihop en ny grilltunna men ett balspjut visade sig vara lite för dyrt för att man bara ska kunna hosta upp slantar på studs (men samtidigt inte SÅ dyrt att det var lönt att försöka få ersättning från någon försäkring).

Jahapp, men då får man lösa det på annat sätt och då fick man åka och hämta i en hästtransport istället. Men senaste gången det var dags så hade det hunnit bli vinter och släpets vinterdäck var odubbade och alla människor som ägde bil med dragkrok hade dubbdäck på sina bilar. Utom jag dårå, så i ett svagt ögonblick så sa jag att jag kunde hjälpa till. Sen har det varit en massa turer hit och dit kring när, var och hur, för de här hömänniskorna är svåra att få tag på, men igår fick jag alltså susa tillbaka in till stan igen efter att ha varit hemma och gått ut med hundarna. Sen hade K och jag en svettig stund när vi först skulle plocka ut mellanväggen i hästsläpet (utlånat av en annan vänlig medlem) som vi inte riktigt fattade hur det satt fast, och sedan få på släpet på bilen, eller det var väl i och för sig det minsta problemet, men att koppla in det elektriska orsakade snudd på både blod, svett och tårar. På min gamla Queen of Volvo satt uttaget liksom bredvid dragkroken så det var bara att böja sig ner och peta i det, men på nuvarande bilen sitter uttaget typ 20 cm in UNDER bilen och det slutade med att både jag och K låg på magen på marken bakom bilen och lyste med mobiltelefoner och försökte få kontakten att passa. Man har ju liksom ingen kraft heller i den ställningen, till slut gick det, men ovärdigt var väl ändå bara förnamnet? Hos hömänniskorna fick vi hjälp att lasta, men när vi kom tillbaka till stallet så skulle vi alltså försöka putta ut den där 500-kilosbalen ur släpet och det var lättare sagt än gjort. Vi fick gå och fiska upp några ponnyföräldrar och engagera dom, men då gick det bra så slutet gott allting gott. Susade hemåt medan jag lyssnade på handbollen via Viaplay-appen, kom hem när det återstod fyra minuter av första halvlek, duschade i halvtid och såg klart matchen i soffan. PUH. Vilken dag. 

Idag blir det förhoppningsvis lugnare? Ska bara hem och städa, sen hoppas jag få ligga i soffan och läsa och eventuellt kolla på handboll resten av kvällen. Sverige spelar inte förrän imorgon, men det finns ju andra matcher att hålla ögonen på. Sen är det fredag och sen är det helg, GUD vad dagarna bara rusar iväg. Tycker årets första månader brukar vara så otroligt sega och långsamma, men i nådens år 2025 så är januari på väg att ta slut innan den ens har hunnit börja, känns det som. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar