Som ett vrak

Igår jobbade jag på, flitig som bara den. Det ser ut som att det saknas något på ditt kontor, sa en kollega i förbifarten, men det är bara som jag städade mitt skrivbord innan jag gick på julledighet och att det ännu inte har hunnit tillkomma några nya dåligt-samvete-och-ska-titta-på-så-fort-jag-hinner-högar. 

Nu när Projektet (som jag ändå kommer att kalla Projektet) inte längre är ett projekt utan körs i skarpt läge så jobbar jag i ett system där man på förstasidan har som två små rutor där det till vänster står hur många uppgifter  man har gjort och till höger hur många man har kvar att göra. Igår hade jag betat av 26 uppgifter. Det lät ju ändå rätt mycket, men när man sneglade åt höger så återstod det 500 (FEMHUNDRA). Såatteh, det är ju bara att hugga i. 

Efter jobbet åkte jag hem, plågade mig ut på en promenad i regn och blåst. Hem igen, åt kvällsmat, åkte till stallet för styrelsemöte. Det tar kanske inte så lång tid...tänkte jag naivt för dagordningen var inte så omfattande. Men då var en av punkterna "verksamhetsberättelse 2024" och det tog ju eviga tider att gå igenom den från 2023 och se vad som behövde uppdateras och vad som eventuellt kunde återanvändas. Det kanske inte var så jag skulle ha löst den uppgiften, men men. Nu är det gjort. Var hemma 21.40, övervägde starkt att strunta i att duscha men kände att hela jag luktade som en föreningslokal. Ni vet, lite unket, lite instängt och med toppnoter av kaffebryggare som stått på i många timmar. Så in i duschen och sedan i säng. Där låg min man, a k a tröskverket från yttre rymden med decibelnivåer som omöjliggjorde sömn. Drog på mig min sovmask med inbyggda bluetoothhörlurar och körde igång Lindamordet, men precis när jag kände att jag började komma ner i varv och komma till ro till Torsten Wahlunds röst så brölade  hörlurarna LOW BATTERY och så vaknade jag till liv igen. Funderade på Flickrummet™ men det kändes så kallt och liksom o-lockande så till slut gick jag ner och lade mig på soffan. Har väl fått fyra timmars sömn i natt eller så. Det är på tok för lite, men vad ska man göra? 

Idag är det torsdag, detvillsäga städdag. Eventuellt ska vi också åka till återvinningscentralen och slänga lite av den enorma mängd skräp som bygget av Uthus 2.0 har genererat.  Det brukar i sin tur generera en enorm känsla av tillfredsställelse hos mig, så det hoppas jag vi orkar och hinner. Men först ska jag väl beta av några av de där 500 uppgifterna, hehe.