Gotta get up upon your feet

Igår var det dags för lite löpträning efter jobbet, eller det lilla blygsamma intervallpass som Fotspecialisten gett mig. Var nästan lite nervös innan, för man vet ju inte hur kroppen svarar och senaste gången jag sprang (Tjejmilen i augusti) så kände jag mig som ett stenblock, tung, trög och varje steg var en kamp. Men nu kändes det BRA, BRA, BRA! Kände mig lätt i kroppen, blev inte trött, det gjorde inte ont någonstans vare sig under tiden eller efteråt. Så härlig känsla! Tror känslan av lätthet i kroppen till 90 % beror på temperaturen, jag blir så otroligt påverkad av värme. De andra 10 % tillskriver jag min övriga träning, nån djävla nytta måste den väl ändå göra? Väntar ständigt på att det ska trilla in någon sån där Wax on, wax off-effekt, detvillsäga att man kan få positiva sideffekter av något annat man gjort, men det händer kanske bara i Hollywood. 

Åkte hem via vad som kändes som tusen ärenden, var hemma vid 15-tiden och då var det så mörkt och kulet att hönsen redan hade börjat gå och lägga sig så det var inte ens lönt att släppa ut dom i trädgården. Jag har egentligen inget emot mörkret i november-december, tycker det är mycket värre med oxveckorna efter nyår. Men det är klart, när det börjar mörkna redan mitt på blanka eftermiddagen är det fan ingen större hit. Bäddade ner mig i soffan med en deckare och låg där tills det var dags att byta om och åka till stallet. 

Idag är det onsdag och har inget direkt planerat idag. Har ett sent jobbmöte där jag tror att jag egentligen inte ens behöver vara med. Ibland är det så att de som jobbar med andra delar av Projektet tänker att Nämen vi kanske ska bjuda in Yours Truly så att hon också känner sig lite delaktig, och så får jag sitta med på någon presentation där jag inte fattar ett skit, men det är inte riktigt läge att säga tack men nej tack heller. Ibland får man bita ihop, men det innebär också att jag inte kommer att komma hem förrän det är mörkt idag HELLER. Buuu. 

På mitt jobb är organisationen indelad i olika affärsområden, såkallde business units (ja, jag fattar att det inte är unikt för mitt jobb, men ni fattar att jag fattar...hoppas jag) som är baserade på ens företags geografiska placering. Den som är övergripande ansvarig för varje affärsområde som har titeln Business Unit Director, och så affärsområdets namn. Vårt affärsområdes yttersta ansvarig har således titeln Business Unit Director Northern & Central Europe. Nyss läste jag på intranätet om en person i organisationen har blivit Business Unit Director Rest of the World. Det låter å ena sidan som en otroligt mäktig titel, nästan som om det skulle ha stått på Darth Vaders visitkort (om han hade haft något). Å andra sidan låter det också lite som något av en slasktitel, liksom affärsområdenas motsvarighet till det som i min värld på den tiden det begav sig benämndes "klabbet", detvillsäga de två eller tre personer som alltid blev valda sist på brännbollen och som bedömdes inte  direkt kunna tillföra någonting av värde. Varje sån där urvalsprocess slutade (som jag minns det) med att någon av de som valde mot slutet sa Amen ni kan ta klabbet i en ton som att hen var generös som lät det andra laget få några fler spelare, fast det egentligen handlade om att hen var glad att slippa uppleva när någon mindre brännbollsbegåvad lagkamrat missade utslaget tre gånger med dasslocket och fick gå the walk of shame till första konen medan resten av laget höll på att bli utebränt. 

Business Unit Rest Of The World. Det är en titel att suga lite på. Inte självklart att den imponerar, eller är det bara jag? 

Min egen titel väntar ju för övrigt på en uppgradering. Eller nedgradering, beroende på hur man ser det.  Men under den solen är det fortfarande inget nytt. Igår mailade dock min chef och frågade exakt hur mycket tid jag lägger på Projektet, så någonting är kanske satt i rörelse. Den som lever får som vanligt se, någon gång åtminstone. 

Idag ska jag hålla en presentation för en annan sån där Business Unit Director-something something (det är mycket med titlar på mitt jobb) kring en grej jag har jobbat med som eventuellt, om det landar väl, kommer att bli svinbra för Projektets fortsatta implementering. Har presenterat det för projektledaren  lite inofficiellt och hon tyckte det var toppen, men nu ska det upp rätt många snäpp i hierarkin och tröskas runt, så GULP. Plus att den person som egentligen skulle ha gjort detta också är inbjuden till denna presentation. Och det var inte som att jag bjöd in till samarbete för det gör jag inte när jag får feeling utan jag bara gör och sen berättar jag efteråt att det är gjort. Så eventuellt känner sig denna person lite överkörd, och eventuellt kan det då på grund av det bli lite dålig stämning. Vi får väl se.