Till stallet istället, v 47 2023, pt 2

Igår var det Köttbullstorsdag och jag tyckte att hon kändes lite slö. Nu red jag ju ett rätt tufft pass med henne i måndags och i onsdags hade klubben lagt ut på Facebook att hon hade varit med på "skolhästutbildning", alltså när ridlärarna rider till och utbildar hästarna, så det kan ju vara att hon var lite trött och/eller hade lite träningsvärk. Gårdagens övning var: trava över bommar (ridlärare V älskar bommar) på kvartslinjen, sedan göra en 10-metersvolt, sedan rida ur volten och in i skänkelvikning på kort diagonal. Det var svårt, men inte omöjligt. Tycker ändå att Köttbullen har blivit lite mer välvilligt inställd till arbete rent generellt även om det såklart inte innebär att hon flyter iväg i sidvärtsrörelser av sig själv. Men det går att flytta henne några steg utan att det börjar ryka ur öronen på henne. Sen galopperade vi på en stor volt och jobbade med att ställa hästarna utåt, sedan rakställa och sedan förböja inåt. Det var BÅDE svårt, för Köttbullens hals är styv och kraftig och där finns mycket underhalsmuskler att sätta emot, samt fruktansvärt jobbigt eftersom Köttbullen sannerligen inte galopperar på framåt frivilligt och gör hon det så är det med höjt huvud och sänkt rygg och ingen som helst värdighet. Dressyrtränare M jag har ridit för då och då säger att det är bara att galoppera på och låta henne hitta sin egen balans så kommer formen, men ibland kan man ju tillåta sig att tvivla på det. Men hon (Köttbullen, inte dressyrtränare M) höll i alla fall igång galoppen väldigt bra för att vara henne, och ta mig FAN om det inte gick att jobba lite med den där tjocka cobnacken utan att hon bröt av till trav, vilket är hennes första reaktion så fort man försöker lirka lite med tygeln. Det går framåt! Nu vankas det BOOT CAMP i helgen och då blev jag tilldelad henne, sen ska jag ju även rida henne igen på måndag, så det blir några tuffa dagar för oss båda. Men kul!