Till stallet istället, v 32 2023, pt 1

Jahapp, då var höstterminen, eller ska man kanske säga hästterminen, igång igen. Känns skumt eftersom min semester inte ens har börjat (men imorgon så!). Jobbade länge, kändes som att jag knappt hann hem förrän det var dags att trä in sin rätt så möra lekamen i ridkläderna, trycka ner fötterna (med skoskav efter att ha knatat fram och tillbaks till hästhagar hela helgen) i stövlarna och baxa sig iväg igen. Det blåstw och regnade småspik och kändes faktiskt väldigt höstigt!

Jag fick Travaren. Som alltså inte är en travare utan en fd körhäst, men han påminner lite om en travare vi hade på ridskolan back in the days. Jag red honom (den nutida Travaren alltså) ett par gånger för ungefär ett år sen. Då var han ganska ny och det gick ganska dåligt för mig, tyckte jag. Den här gången började det om möjligt ännu sämre. Hade nämligen fått för mig att Travaren var ganska pigg och lite trippig så jag tog varken sporrar eller spö. Belönades med en häst som knappt gick att få ut på spåret. GUD vad seg han var. Det brukar alltid ligga lite spön på sargen, men av någon anledning (kanske för att det var terminens första dag) gjorde det inte det idag. Höll på att förgås tills en praktikant förbarmade sig och hämtade ett dressyrspö. Ett litet pet på rumpan ersatte de skänklar han ändå inte lyssnade på och sen kunde vi börja arbeta. Det kändes faktiskt riktigt bra efter ett tag, synd bara att de första 10 minuterna gick åt till att utan större framgång bara försöka få fram honom, väldigt mycket input för otroligt lite effekt ut. Det var slöseri med dyrbar lektionstid, men nu vet jag i alla fall det till nästa gång.