Jamen välkomna till Tysta Timmen. Eller i mitt fall, Tysta Dygnet? Har nämligen fortfarande ingen röst att tala om (höhö). Gick skapligt att jobba, är ju inte sjuk i övrigt och det går ju bra att kommunicera via mail. Fick igenom en grej som har hängt i luften LÄNGE så att jag äntligen kommer vidare med en uppgift som har stått på vänt i flera veckor pga otroligt trög beslutsgång. Detta innebär förvisso att nu har jag ÄNNU mer att göra, men jag tycker det är hundra gånger mer frustrerande att inte komma någonstans för att man måste vänta på att andra ska göra sitt.
Veterinären ringde och berättade att Remus' operation hade gått bra och att han kunde hämtas vid 14-15 sådär. Sen ringde min man och sa att han inte hade så mycket jobb inbokat på eftermiddagen så han kunde åka och hämta, fastän han varit och lämnat på morgonen. Det var ju ett erbjudande som inte jag kunde motstå, istället åkte jag till apoteket och hämtade ut smärtstillande som han (Remus alltså, inte min man) ska få i en vecka. Apoteket ligger precis bredvid ÖoB och då såg jag att de hade billigt mjöl så jag in där för mjöl går ju alltid åt. Visade sig sedan att mjölet var "medlemspris" och jag är inte medlem och orkade inte bli heller för det var såna köer till kassan och bara praktikanter (det fanns kanske ett samband) som säkert gjorde så gott de kunde men snabbt gick det inte.
Hittade dock en slags genomskinliga plastlådor som jag trodde skulle passa förnämligt i vårt kylskåp där det alltid råder någon form av kaos som inte blivit bättre sedan lagen om skatt på plastpåsar gjorde att allting från frukt och grönt ligger i exakt likadana bruna plastpåsar. Det egentliga problemet är väl att det inte finns någon grundordning där saker "ska" ligga, utan när vi har handlat trycker vi bara in nämnda påsar där det råkar finnas plats, vilket gör att man inte har någon överblick så det man trodde var äpplen visade sig vara gul lök och när man var hundra på att det fanns tomater hemma så var det i själva verket potatis.
Åkte hem, tog ut de resterande tre hundarna på en runda i skogen, städade badrummet och tog mig sedan an kylskåpet. Blev så DJÄVLA BRA om jag får säga det själv, helt plötsligt fanns det en överblick och ordning och reda. Behöver en eller två lådor till, och sen ska jag dymo-märka upp dom som en annan kylskåps-Hitler.
Sen kom min man hem med trattkantarellen Remus och då blev det såklart liv på de andra hundarna, särskilt Hilding tycker det är jobbigt när någon har varit borta och sedan kommer tillbaks och luktar konstigt. Han traskade runt runt som en osalig ande och kunde absolut inte komma till ro, medan Tage och Laban mer var intresserade av att nosa och undersöka och försöka få igång en lek som gick ut på att alla skulle jaga varandra samt brottas och slåss. Ej lämpligt när någon enligt hemgångsråden "ska vila i ett lugnt rum" och det är ju inte som att de begriper sitt eget bästa direkt. Min man skulle iväg igen, så jag ägnade resten av kvällen (kändes det som) åt att försöka ryta åt hundar som inte ville lämna konvalescenten ifred. Inte för att han var så brydd själv, han var nog mest hungrig, men veterinären hade sagt att han ABSOLUT INTE fick slicka på såret, men det hjälper ju inte att sätta tratt på en när det finns tre till som gärna vill leka doktor. Upptäckte också att det är ganska poänglöst att försöka ryta på hundar när man inte har någon röst, det blev liksom bara ett kraftlöst väsande som ingen lyssnade på. Hoppas nu att den här tappade rösten återfinns inom, för det här var inte så kul.
Avbokade mitt besök hos Laserkvinnan och fick en ny tid i början av mars. Har Remus med på jobbet idag, ska svänga förbi ÖoB på hemvägen och köpa fler Fantastiska Kylskåpslådor och sedan ska jag städa, träna och så iväg till stallet för en dust med Köttbullen. Och sen är det ju snart helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar