Dagvill

Dagarna kommer och går och man, dvs jag, har noll koll på vad det är för dag eller vad som händer i världen. Är det så här det är att vara pensionär? Nä, då får man väl ha lite rutiner? Det har ju inte jag just nu. Lagar knappt någon mat, vi äter fortfarande av den såkallade nyårsmenyn, fast idag tar även dem slut så imorgon får man väl ställa sig vid spisen igen där man hör hemma, höhö. Min man började i alla fall jobba idag, men jag dräller ju fortfarande omkring i allmän lättja slash efterdyningar av julförkylningen. Går långpromenad på morgonen och slappar i soffan på eftermiddagen. Tittar på miljoner avsnitt av Skilda världar och Tre Kronor samt diverse vintersport. Snart börjar handbolls-VM och då blir det ändå mer tv-tittande.

Slaktade två tuppar idag, kläckta ur Coops ekologiska ägg i somras någon gång som en eftergift till hönan Ulrika som ibland får för sig att vilja ruva. Den här gången blev det två tuppkycklingar, nu har de börjat gala och då hamnade de i frysen. Skönt, för de har utöver att de har väckt mig i svinottan också haft för vana att övernatta i värpredena, och där har de grisat ner så in i vassen. För övrigt är det Ulrikas fosterbarn Änglamarken och Himlajorden som ensamma har stått för äggproduktionen nu i vinter, men igår var det någon av Blommehönsen som också har börjat betala hyran. 

Träningsvärk idag efter ridningen igår, körde också ett pass pilates. Nästa vecka ska jag dra igång med tabata igen tänkte jag. Hostade en del efter ridningen men promenader och icke-pulshöjande aktiviteter funkar bra. Någon gång i somras satte jag ett mål på att gå 100 000 steg per vecka och förra veckan var första gången som jag inte nådde det målet. Surt, men det hade ju sin förklaring såklart. Nä, nu ska jag väl mikra de sista matresterna från 2022 och kanske festa till det med ett litet glas vin?