Saker som kan beskådas utanför ICA Maxi i Ankeborg en fredagskväll

Efter att jag varit i stallet i fredags så skulle jag bara svänga inom ICA Maxi lite snabbt för att köpa tavelkrokar. På ICA Maxi i Ankeborg är det en sån där stor snurrport eller vad det heter, och framför den är det två rätt långa betongramper, en från höger och en från vänster, där man ska fösa upp sin kundvagn, som är så gigantisk att man i princip behöver skepparexamen för att framföra den, från parkeringen som alltså ligger lite lägre än själva varuhuset. Jag skulle ju bara ha några tavelkrokar så jag hade ingen vagn, och tyckte därför att det kändes lite ovärdigt att traska uppför den där betongrampen som om jag vore ett boskap som skulle fösas in i slaktbilen. Så jag tänkte att det är ju en smal sak att kliva upp på rampen mitt på istället för att gå runt om. Betongrampen når mig bara lite ovanför knähöjd där den är som högst (precis framför snurrporten), men så tillkommer ett staket som kanske når mig till midjan, men det ska väl en fri ande på 54 jordsnurr klara av, tänkte jag sturskt och skred till verket. 

Har gjort detta förr, men nu tillkom det faktum att jag hade på mig mina nya helskodda ridbyxor från ZacZess, som för övrigt mycket väl kan  vara de skönaste byxor ALLA KATEGORIER jag någonsin ägt. Dock lämpade de sig mindre bra att svinga sig över aluminiumstaket med, fick jag bittert erfara. Silikonskoningen, som jag hyllat i sadeln, omvandlades vid kontakt med aluminiumstaketet till Karlssons klister och gjorde att mitt skrev och staketet blev i det närmaste oskiljaktliga i samma sekund som jag sköt ifrån med foten för att lite elegant svinga mig över. Eller det var ju alltså det som var tanken, men istället hängde jag på staketet som en annan djävla insekt i ett spindelnät, till allmän beskådan inför, förutom alla de kunder som strömmar ut och in på ICA Maxi en fredagskväll efter löning, en försäljare av de hemlösas tidning Faktum, två tonåringar som stod och sålde jordgubbar, hallon och blåbär, plus nån representant för Liberalerna som stod och delade ut flygblad och lite annat löst folk. Det kändes som en evighet innan jag med övermänskliga krafter lyckades lyfta mig själv ur Karlssons klistergreppet och på ett mycket ovärdigt sätt liksom dunsa ner på andra sidan staketet.

 Jaha, sen var det ju bara att låtsas som att det regnade och stega in på ICA Maxi som en helt vanlig kund. Det gick väl sådär, kan jag känna.