Fem tonårsflickor i den lilla staden Stenträsk i Norrbotten träffas en gång i månaden för att diskutera litteratur. En av dem försvinner spårlöst sommaren 1980.
Fyrtio år senare hittas hon, mördad.
Julen 2020 återförenas de fyra kvinnorna i bokcirkeln, som de kallade för Polcirkeln, för första gången efter kamratens försvinnande.
Det står snart klart att något i flickornas relationer utlöste det våldsamma brottet. Frågan är vad, och vad som drev dem då och vilka konsekvenser det fick.
Fyrtio år senare hittas hon, mördad.
Julen 2020 återförenas de fyra kvinnorna i bokcirkeln, som de kallade för Polcirkeln, för första gången efter kamratens försvinnande.
Det står snart klart att något i flickornas relationer utlöste det våldsamma brottet. Frågan är vad, och vad som drev dem då och vilka konsekvenser det fick.
Jag har läst och gillat alla böckerna om Annika Bengtzon så jag hade kanske för höga förväntningar, för den här kändes rätt slätstruken. De här tjejerna i bokcirkeln kändes märkligt anonyma och jag hade nästan lite svårt att hålla reda på vem som var vem även mot slutet. Som ju var första delen i en planerad trilogi, men tveksamt om jag kommer att sega mig igenom dom. Tycker själva berättelsen var rätt trist, karaktärerna osympatiska och dialogen kändes inte särskilt trovärdig. Störde mig också på rena sakfel (om man är född runt 1960 och börjar gå hos psykolog i 10-årsåldern så lär man knappast ha fått diagnosen Aspergers syndrom eftersom själva begreppet myntades första gången 1976, man använde inte smileys på 80-talet, osv).
Såatteh, NJA. Den här boken får två hemvändare av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar