Aja, känner mig i alla fall på bättringsvägen. Ingen feber, men fortfarande trött. Har i alla fall a. hållit mig vaken hela dagen, b. lagat middag och c. nej, det var nog allt jag har åstadkommit idag, förutom att ligga i soffan och glo på vinterstudion (dag) och handboll (kväll). Det är ju sånt man BLIR seg av om man inte redan var det, så nu vet jag snart inte längre vad som är orsak och verkan. Imorgon måste jag försöka ta mig ut i friska luften. Sen får jag väl jobba hemifrån några dagar, antar att det ändå finns en minimal möjlighet att detta inte var biverkningar av vaccinet så man får väl ta sitt ansvar. Nu ska jag kolla vidare på matchen mellan Danmark och Kroatien som i skrivande stund är oerhört fysisk och oerhört jämn. Såg Islands typ tredjeuppställning fullkomligt mosa Frankrike (!) tidigare ikväll. Nu är det ju så många lag som har många ordinarie spelare borta pga covid så det känns som att vad som helst kan hända. Tror dock inte att Kroatien rår på danskarna och vill egentligen inte att de ska det för jag gillar dom inte, tycker de spelar grisigt och är rätt osportsliga. Fast samtidigt önskar jag att de självgoda danskarna kunde få sig en knäpp på näsan någon gång. Sportsliga hälsningar från sjuksoffan.
▼
lördag 22 januari 2022
Hello from the other side
Igår kväll så skulle jag kolla den sena (start 20.30) matchen mellan Tyskland och Norge. Såg en jämn start där Tyskland tog ledningen, sedan vaknade jag i soffan av att det var studioprat och Norge hade vunnit med fem bollar. Med tanke på att jag ändå sovit hela eftermiddagen så var det lite otippat och ännu mer otippat att jag sedan sov som en strandad val (i och för sig lite oklart om det just är sover de gör) hela natten, men där ser man vad lite vaccinbiverkningar kan göra. Eftersom det var över 20 år sedan jag senast hade feber så kan jag också numera rapportera att det är rätt spännande i kombination med klimakteriet. Svettas man av det ena eller det andra eller en kombination av A och B? Ingen vet.
Säger som DDT i tidigare kommentar, feber hade jag senast pa 80-talet. Min granne, 65, hade dock samma symtom som du men efter andra sprutan. Själv kände jag inget mer än lite ömt i armen efter alla tre.
SvaraRaderaDäremot känner jag väl igen vallningar, har aldrig tagit nagra mediciner men det börjar bli tröttsamt nu efter 9 ar. Dock ska sägas, det börjar avta, sa ljuset i tunneln syns. Det är bara att hoppas att det inte är ett tag!
Annika
Haha, var tvungen att läsa sista meningen ett par gånger innan jag fattade att det skulle vara ett å :D
RaderaVallningar är verkligen inte kul, fast jag måste säga att jag nog ändå är förhållandevis lindrigt drabbad. I övrigt har klimakteriet nästan bara varit positivt för mig eftersom det är det enda negativa jag märker av, i övrigt är det ju bara skönt att slippa humörsvängningar, pms-huvudvärk och mens.