I fredags var det dressyr och jag fick rida Köttbullen med Kimblewickbett, vilket gick något bättre än förra gången Därmed inte sagt att det gick strålande, för det är rätt meckigt med en häst som inte har jättemycket framåtbjudning och som tar minsta kramning av tygeln som en förhållning. Men, ja. Det är ju skönt att slippa ha mjölksyra i armarna i alla fall.
Vi gjorde någon övning där man red runt fyrkanten och gjorde 10-metersvolter samt skänkelvikning på korta diagonalen. Volterna blev fina, men skänkelvikningarna...tja. I vänster varv blev det några steg, det är okej för hon kan ju inte mer än så. Men i höger varv gick det inte. Det var som att det blev för mycket i skallen på henne att både gå på tygel och gå åt sidan. Men men. Babysteps, osv. Karin var i alla fall nöjd och tyckte hon blev fin i formen, så det är ju alltid något.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar