Själarnas ö

 Har läst Själarnas ö av Johanna Holmström. Handlingen är följande: 

År 1891 dränker Kristina Andersson sina två sovande barn. Sedan ror hon hem. Straffet blir att tillbringa större delen av sitt återstående liv på mentalsjukhuset på Själö i det yttersta finska havsbandet. Fyrtio år senare är den femtonåriga Ellinor indragen i en vansinneskarusell som övergått i kidnappning och flykt undan rättvisan. När hon fångats in placeras hon på Själö, där tiden tycks ha stått stilla. Sjuksystern Sigrid blir länken mellan den åldrande Kristina och den unga Elli, det gamla och det nya - samtidigt som krigets orosmoln svävar över Europa.
Johanna Holmströms bildrika och drabbande roman bygger på verkliga händelser och är en berättelse om moderskap och priset som tre kvinnor betalar för sin svaghet, längtan, kärlek, sorg och vänskap.

Jag tyckte väldigt mycket om den här boken i början. Språket är väldigt vackert och berättelsen om Kristina var både intressant och gripande. Men sen någonstans i mitten började det tappa, jag vet inte riktigt vad som hände men det kändes som att berättelsen gick på tomgång, det hände ingenting och det var plötsligt en sån herrans massa människor att hålla reda på. Tyvärr, får jag väl säga eftersom det började så lovande. Den här boken får två elchocker av fem möjliga.