onsdag 8 juli 2020

Vaktel-bonanza

I helgen som gick slaktade jag fyra vakteltuppar som långsamt har gjort mig t-o-k-i-g genom att gala dygnet runt. Sedan The Attack of the Unknown Rovdjur så har vi flyttat ner vaktlarna till de f d kaninburarna som står på samma sida av huset som vi har vårt sovrumsfönster. I slutet av maj kläcktes 9 stycken vaktlar och för ett par veckor sedan började åtminstone en av dom gala. Nästa grej som hände var att två rök ihop och började slåss, jag såg inte just själva slagsmålet utan upptäckte bara att en var helt blodig. Satte den i en egen bur för att se om den repade sig och det gjorde den. Men en ensam vakteltupp gal k-o-n-s-t-a-n-t, förmodligen ropar den väl efter sällskap. Och antagonisten var inte sen att svara. Och sedan var det igång. En vakteltupp som gal låter inte som en höns-tupp utan tvärtom är det ett rätt gulligt litet läte. MEN INTE TWENTYFOUR SEVEN. Sedan är det också rätt stor skillnad mellan olika individer hur dom låter. Villanelle (RIP) hade ett otroligt genomträngande och utdraget läte. Batman däremot, gal mycket mer försynt och framför allt sällan. Men han är väl nöjd och belåten där han går med sina proffstjejer.

Slaktade som sagt av överskottet i helgen som gick. Av nio kycklingar blev det fem tuppar. Sparade den största (och snyggaste) och de andra ligger nu i frysen. Tänker att jag ska låta den nya tuppen (min man har döpt honom till Anders) få flytta in till Gråmask, Snövit, Svartprick, Rut och Pirjo, så ska Batman få ta sig an de nya tjejerna (som ännu inte fått några namn).

Så var det ju dags för kläck igen igår. Det är Batmans gäng som har fått föröka sig. Batman verkar rätt försynt, lite av en gentleman sådär, men han gör sitt jobb för alla tolv äggen var befruktade och igår hade tio av dom kläckts. Bra jobbat, Batman. Även bra jobbat av de gamla? Gråmask, Snövit och Svartprick är ju över två år gamla vilket verkligen är gammalt för en vaktel. Men de är uppenbarligen fortfarande fertila för jag plockar minst fem ägg om dagen där. De nya hönorna har också börjat värpa så för tillfället drunknar vi nästan i vaktelägg (dagens i-landsproblem). Får väl göra någon stor omelett eller så i helgen.

Astrid och hennes gäng växer så det knakar. Min man har delat av en del av hönsgården till barnkammare och där går dom nu, men till helgen ska vi släppa ihop dom med de vuxna. Astrid är typ fyra månader nu så det är väl dags att hon får börja prova på vuxenlivet. Plymouth Rock-gänget är tre månader gamla och ärligt talat vet jag inte vad det är jag har fått längre för säljaren hade ju inte 100 % koll på vad som var skickat. Jo, två är Plymouth Rock eller åtminstone är de tvärrandiga, men PR är en kombinationsras, d v s både för ägg och köttproduktion, vilket innebär att de ska vara lite biffigare. Men de här två har växt så otroligt långsamt och är fortfarande mindre än de andra så jag börjar bli tveksam till om de är renrasiga. Sedan visade det sig att det jag trodde var en Plymouth Rock-höna inte var det för när de andra började få sina randiga fjädrar fortsatte den att vara svart. Och den som skulle vara en Silverudds Blå har fått något slags skägg, vilket inte Silverudds Blå har. Så jag gissar att säljaren (eller det var nog snarare säljarens barn) har råkat skicka ett gäng blandras-ägg. Nu var ju säljaren alldeles otroligt trevlig och tillmötesgående så jag känner mer bara "jaja, sånt kan väl hända". Uppenbarligen, hehe. Hoppas att åtminstone någon av de här fyra är en höna. Plymouth Rock-eller-vad-de-nu-är-för-något är i alla fall med 99 % säkerhet tuppar, men så länge de inte har börjat gala får de gå och växa till sig.

Alla hönsen äter mördarsniglar! När jag testade detta första gången förra sommaren så rynkade de på näsan och tyckte inte alls det var någonting att hänga i julgranen, men nu har de fått upp smak för denna tvivelaktiga delikatess och KASTAR sig över dom. Och Astrid och gänget var positivt inställda redan från början, eller om det bara var att de hade sett hur de andra gjorde och tog efter, men bra oavsett för mördarsniglar är det ju dessvärre extremt gott om i år. Men det är lite roligare att plocka när man sedan kan tömma ut dom i hönsgården och se hur dom blir mat. Win-win på den liksom.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar