Den är klar nu!

Igår släpade min man upp vad som vid första anblicken mest såg ut som ett stort antal träbitar från källaren, men dom har han stått och mätt och sågat och borrat och räknat en massa på och vips så kom Den Ultimata TV-bänken™ på plats. Eller ja, "vips" var kanske ett starkt ord, det tog sin lilla tid. Och ännu längre tid tog det att sedan få alla grejer på plats. Eller snarare alla djävla sladdar. Mitt hat mot sladdar som ligger i trassliga härvor vet inga gränser och ingen är gladare än jag åt att dessa nu göms i Den Ultimata TV-bänken™.

Som vanligt har jag glömt att ta en före-bild, men vi hade konsol-hyllor med tv, tv-box, DVD-spelare, skivspelare, kassettbandspelare och videobandspelare. Med tillhörande sladdar ska ju såklart tilläggas. Sen har vi ett sånt där 5.1-hemmabioljudsystem med ytterligare sladdar.  Den biten är fortfarande inte klar eftersom tillkomsten av Den Ultimata TV-bänken™ var en förutsättning för hur dom ska placeras sen. Addera också en router till denna ekvation så kan ni själva föreställa er vilken elektronikspaghetti som har kokats i det hörnet av vardagsrummet.

Och så här ser det plötsligt ut nu:

Det förnämliga med denna möbel är att det finns en massa finurligt utplacerade hål som man kan dra sladdar igenom så att de kan gömmas lite snyggt. Man kan se ett av dom under tv:ns nedre högra hörn. Obs, tänk bort den snett hängande högtalaren och de svävande sladdarna uppe till vänster i bild, de ska bort sen. Det är ju långt ifrån ljust och fräscht, men det är ju inte heller vårt ideal. Men det är SÅ GÖTT att bara behöva se DVD-spelare, tv-boxen och modemet och (nästan) INGA SLADDAR.

På baksidan finns en hylla för skivspelaren, där min man får sitta och uggla när han får sina måste-sitta-uppe-halva-natten-och-spela-gamla-vinylskivor-ryck. Kassett- och videobandspelaren fick flytta hemifrån, eller ner i (den överbelamrade) källaren för helt ärligt så har vi nog inte tittat på video sedan barnbarnen var små och vi hade nån gammal VHS-kassett med Djungelboken och Bamse att underhålla med när vi var barnvakter, och dra fram ett gammalt blandband på kassett känns ännu mer inaktuellt. De (barnbarnen) kunde inte fatta varför inte filmen började direkt, det där med att "spola tillbaka" saknades liksom i deras digitaliserade begreppsvärld. O tempora, o mores. 

Sen är det ju också väldigt bekvämt att kunna använda fjärrkontrollen utan att behöva svaja fram och tillbaka som ett sjögräs för att träffa rätt punkt på DVD-spelaren/hemmabiosystemet som vi har fått göra den senaste tiden, efter att konsolhyllorna togs ner för att ge plats till Billyhyllan ni ser i bakgrunden på bilden. Fast jag tror inte det är en äkta Billy, för måtten stämmer inte. Men skitsamma, den fyller sitt syfte och var nästan gratis. Tv:n fick då stå på ett bord och då fick DVD-spelaren/hemmabiosystemet stå bakom tv:n för annars räckte inte sladdarna. Och träffytan för mottagning av signal från fjärrkontrollen var då minimal och oftast fick man resa sig (som på den gamla goda tiden när man inte hade fjärrkontroll eftersom det bara fanns två kanaler så behovet var väl inte skriande om man säger så) och vandra runt som en osalig ande med fjärrkontrollen utsträckt som Luke Skywalkers ljussabel och det tog sån tid att man ändå missade det där nyhetsinslaget som man snabbt ville höja ljudet för att höra vad de hade att säga om.
   
Jodåsåatt, den som väntar på något gott väntar på Den Ultimata TV-bänken™.