Till stallet istället, v 1 2020

Har varit på dressyrkurs två kvällar, som en liten mjukstart inför den kommande terminen som faktiskt börjar redan på måndag, fastän det är röd dag. Sånt skiter dom i på min ridskola. Förr, på den gamla goda tiden när allting inte alls var speciellt bra, så var det någon som inför varje termin fick sitta och räkna ut till exempel hur många måndagar det var i mars eller hur många torsdagar det var i maj och så räkna bort påsk och första maj och Kristi Himmelsfärd och sånt där, och sedan gjordes ett schema som man fick gå in och titta på varje månad hur mycket man skulle betala och det var nästan aldrig samma summa från en månad till en annan. Och utöver detta så var det ju någon som skulle sitta och kolla så att alla hade betalat rätt, och på den tiden så var det minsann inte bara att logga in på någon himla internetbank utan nej, då fick man brev med kontoutdrag från postgirot och så skulle man sitta där och pricka av och kolla och rätt ofta hade folk inte skrivit vad det gällde och kanske var det så att den som hade kontot inte hade samma efternamn som den som red och ja, ni fattar. Det var en himla massa onödigt och trökigt arbete. Nu är ridskolan igång oavsett om det är röd dag eller ej och terminen börjar och slutar så att alla rider lika många gånger och därför också betalar lika mycket varje månad. Skitenkelt ju.
Ja, i alla fall. En liten dressyrkurs tyckte jag gott att jag kunde unna mig efter att ha legat på sofflocket i rätt så många dagar. Fick Pojken, hurra, och jag kan väl säga som så att vi har jobbat. Första passet kändes han seg och stel och ovillig till att börja med, sen blev det som vanligt att han lossnade i galoppen och så var det då dags för huvudövningen som var skänkelvikning. Det är ju verkligen inte vår grej utan brukar resultera i att Pojken möjligtvis böjer halsen, skjuter ut bogen och går rakt fram i alla fall. Har försökt att förstärka med spö så att han ska lyssna mer på sidförande hjälper, men då springer han iväg istället. Men nu kom någon form av genombrott!!! För det är ju inte bara Pojkens fel att skänkelvikningarna går åt skogen, jag är ju inte heller någon stjärna och har svårt med koordinationen. Men plötsligt så fick vi till att a. jag kunde bromsa upp och samtidigt driva framåt på ett sätt som gjorde att Pojken b. plötsligt fattade att man skulle korsa benen. Det var ett riktigt halleluja-moment.  SÅ NÖJD.
Dag två värmde vi upp med en serpentin i vilken vi la en tiometersvolt i varje båge. Sån övning som är svinbra för Pojken, så han kändes lösgjord och härlig redan innan galoppen. Sedan red vi öppna i trav, vilket inte heller är en paradgren men det gick ändå riktigt bra. Och slutligen skulle vi fatta galopp från skritt på kortsidan och så galoppera med bogen in längs med långsidan. Bogen in gick väl lite sådär, MEN: fattade galopp från skritt (!) och det blev rätt galopp varje gång (!!) även i vänster varv (!!!). Nu kändes det nästan som att Bo Jenå skulle ringa och erbjuda mig plats i landslaget. Så himla härlig känsla när man får till det.
Status idag: fruktansvärd träningsvärk. Alltså, det har ju bara varit jullov i knappt två veckor? Man är uppenbarligen KLEN.