Ja, men jag unnade ju mig själv en turridning på islandshäst. Det finns ett ställe inte så långt härifrån och jag/vi brukar åka dit en eller två gånger per år, men 2018 har ju inte riktigt levererat på den punkten. I våras hade jag inte tid och i somras när det var så infernaliskt varmt så var i alla fall inte jag speciellt sugen (plus att jag ju hade den halta Bulldozern att ta hand om) och hösten rann bara iväg utan att ett enda töltsteg togs i min närvaro. Bestämde mig därför att ge mig själv detta i namnsdagspresent. Brukar i och för sig inte fira namnsdagar, men nu föll det sig så att det skulle vara turridning på självaste Annadagen och därmed var saken avgjord. Började lite halvhjärtat att höra mig för om någon var intresserad av att hänga med, men efter första "jag kollar och återkommer" utan att personen ifråga återkom så gav jag upp.
Jag har som sagt varit och ridit på detta ställe flera gånger, men aldrig ensam. Nu var jag ju inte ensam som i helt mol allena, utan vi var en grupp där alla kände varandra utom jag. Det verkade dessutom som att alla brukade vara där och rida jätteofta, för de visste precis allt om alla hästarna. Och människorna. Jag har tidigare, beroende på sällskap, ridit turer både för nybörjare och för mer rutinerade ryttare och det här skulle vara för rutinerade, men nu kändes det som att man steg ytterligare ett snäpp, till islandshästrutinerade. Där har jag ju inte mycket att hämta kan jag ju säga, men det var väl bara att haka på. Fick en häst som jag ridit flera gånger innan och gillat, så det kändes ändå bra. Och sen bar det iväg över stock och sten med både fart och fläkt och det var jättehärligt. Fick väl inte till tölten jättebra men det blev bättre med tiden. Låtsades som det regnade när de andra pratade om ryggverksamhet och olika grader av renhet i tölten. Ja, man behövde för övrigt inte låtsas som att det regnade för det gjorde det ändå, men det var ändå härligt. Hellre en ridtur i ösregn än en i ett moln av mygg, knott och bromsar om ni frågar mig.
Ja, så där gör jag när jag unnar mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar