Husdjuret

Har läst Husdjuret av Camilla Grebe, som är en halvt om halvt fristående fortsättning på Älskaren från huvudkontoret, som jag plöjde förra veckan. Eller fortsättning är kanske att ta i, men det handlar i alla fall delvis om samma polisgäng: den medelålders med ett problematiskt förhållande till kvinnor och alkohol (har dock skärpt till sig avsevärt), den kvinnliga profileraren med begynnande demens (som dessvärre inte är så begynnande längre), den excentriske chefen med den udda klädstilen. Den här gången är de i den fiktiva gamla bruksorten Ormberg och utreder ett cold case tillsammans med Malin och Andreas som är representanter för den lokala ordningsmakten. Detta cold case får snart sällskap av ett rykande färskt mord, en polis försvinner spårlöst och den enda som eventuellt vet något är profileraren som dock inte minns någonting p g a demens.
Jag tyckte det här, precis som förra boken, var en spännande berättelse med flera helt oväntade vändningar. Sen är tyvärr flera karaktärer lite VÄL stereotypa och förutsägbara, till exempel samspelet mellan Malin och Andreas kändes extremt gjort. Men berättelsen är riktigt bra, sista tredjedelen sträckläste jag till långt efter läggdags igår eftersom jag var tvungen att veta hur det skulle gå. Den här boken får fyra komihåglappar av fem möjliga.