Jag tycker det var en spännande bok med, efter en något trevande inledning, ett riktigt bra driv i berättelsen som gjorde den svår att lägga ifrån sig. Tycker dock inte det är speciellt sannolikt att fyra tjejer i 35-årsåldern (varav en beskrivs som "fobiker") helt plötsligt skulle få lust att ge sig ut på vildmarksäventyr när det bara är en i gänget som är a. intresserad från början och b. tränad för det. De kunde ju liksom inte ens ta en kisspaus i skogen på vägen dit, hur föreställer man sig då att resten av veckan där man ska alternera mellan att sova i tält och färdas utmed forsar på en ranglig gummibåt ska bli? Känns som att förslaget "forsränning" skulle ha blivit nedröstat med tre röster mot en om det hade varit det minsta realistiskt (fast då hade det ju å andra sidan aldrig blivit någon bok). Sedan tyckte jag inte heller att man fick lära känna karaktärerna ordentligt, eller fick någon förklaring till varför de var som de var eller vad de levde med för mörka hemligheter (som det antyddes på baksidestexten). Slutligen kändes det som att bokens jag, som var den som hade en massa fobier, kunde göra sig av med dom lite väl lättvindigt och blev, efter lite inre monolog, hur kavat som helst när det väl gällde. Men som sagt, det var ändå en spännande och fartfylld berättelse även om slutet sedan blev lite klent. Den här boken får tre flytvästar av fem möjliga.
▼
fredag 23 februari 2018
Floden om natten
Har läst Floden om natten av Erica Ferencik. Den beskrevs som "en mörk historia med fantastiska miljöer och starka karaktärer som tar ordet bladvändare till en helt ny nivå". Berättelsen handlar om fyra kvinnor som har som egentligen inte umgås speciellt mycket längre men som ändå har som tradition att åka iväg tillsammans en vecka per år. Detta året ska turen gå till Maine och forsränning med flotte och vildmarksliv står på temat. De drabbas dock av en olycka och står helt plötsligt utan flotte och förnödenheter långt från ära och redlighet ute i den amerikanska obygden, och det visar sig att det inte bara är vilda djur som är det stora bekymret kring floden om natten (eller under dagen heller för den delen).
Jag tycker det var en spännande bok med, efter en något trevande inledning, ett riktigt bra driv i berättelsen som gjorde den svår att lägga ifrån sig. Tycker dock inte det är speciellt sannolikt att fyra tjejer i 35-årsåldern (varav en beskrivs som "fobiker") helt plötsligt skulle få lust att ge sig ut på vildmarksäventyr när det bara är en i gänget som är a. intresserad från början och b. tränad för det. De kunde ju liksom inte ens ta en kisspaus i skogen på vägen dit, hur föreställer man sig då att resten av veckan där man ska alternera mellan att sova i tält och färdas utmed forsar på en ranglig gummibåt ska bli? Känns som att förslaget "forsränning" skulle ha blivit nedröstat med tre röster mot en om det hade varit det minsta realistiskt (fast då hade det ju å andra sidan aldrig blivit någon bok). Sedan tyckte jag inte heller att man fick lära känna karaktärerna ordentligt, eller fick någon förklaring till varför de var som de var eller vad de levde med för mörka hemligheter (som det antyddes på baksidestexten). Slutligen kändes det som att bokens jag, som var den som hade en massa fobier, kunde göra sig av med dom lite väl lättvindigt och blev, efter lite inre monolog, hur kavat som helst när det väl gällde. Men som sagt, det var ändå en spännande och fartfylld berättelse även om slutet sedan blev lite klent. Den här boken får tre flytvästar av fem möjliga.
Jag tycker det var en spännande bok med, efter en något trevande inledning, ett riktigt bra driv i berättelsen som gjorde den svår att lägga ifrån sig. Tycker dock inte det är speciellt sannolikt att fyra tjejer i 35-årsåldern (varav en beskrivs som "fobiker") helt plötsligt skulle få lust att ge sig ut på vildmarksäventyr när det bara är en i gänget som är a. intresserad från början och b. tränad för det. De kunde ju liksom inte ens ta en kisspaus i skogen på vägen dit, hur föreställer man sig då att resten av veckan där man ska alternera mellan att sova i tält och färdas utmed forsar på en ranglig gummibåt ska bli? Känns som att förslaget "forsränning" skulle ha blivit nedröstat med tre röster mot en om det hade varit det minsta realistiskt (fast då hade det ju å andra sidan aldrig blivit någon bok). Sedan tyckte jag inte heller att man fick lära känna karaktärerna ordentligt, eller fick någon förklaring till varför de var som de var eller vad de levde med för mörka hemligheter (som det antyddes på baksidestexten). Slutligen kändes det som att bokens jag, som var den som hade en massa fobier, kunde göra sig av med dom lite väl lättvindigt och blev, efter lite inre monolog, hur kavat som helst när det väl gällde. Men som sagt, det var ändå en spännande och fartfylld berättelse även om slutet sedan blev lite klent. Den här boken får tre flytvästar av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar