onsdag 24 januari 2018

Dags för ny telefon?

Köpte ju en ny telefon förra året. Den ligger fortfarande i tryggt förvar i sin lilla låda, ouppackad, p g a "jobbigt" att flytta över grejer från gamla telefonen till den nya. Eller, det är det väl egentligen inte HELLER, bara...jag vet inte, det tar emot. Det är ju alltid något krångel och så tänker jag (varje månad) att jag bara ska betala den här månadens räkningar först, för det gick inte att flytta över bank-ID-appen utan den måste laddas ner på nytt och det kunde man inte göra om man inte hade en personlig kod som man fick om man loggade in på internetbanken med sin bankdosa och även om jag vet på ett ungefär var min bankdosa är så är jag ytterst osäker på om det finns något batteri kvar i den och om jag minns rätt så var det ett sånt där pyttigt specialbatteri som man aldrig har hemma. Plus att förra gången jag bytte telefon så följde inte mina böcker med i Aldiko-appen. Nu har jag i och för sig flyttat över Aldiko på minneskortet, så då borde väl böckerna hänga med när man flyttar minneskortet från den ena  telefonen till den andra, men helt säker kan man ju aldrig vara. Och jag har en hel massa olästa e-böcker som jag har fått för att jag prenumererar på DN och dom vill man ju verkligen inte gå miste om, så då tänker jag (varje månad) att jag ska läsa ut dom först, men det tar också emot för det är något lyxigt med att veta att man har en trave (eller ja) olästa e-böcker i telefonen om man skulle få tråkigt någon gång, så därför finns det alltid en eller annan lånebok som får gå före i kön. Ja, ni hör ju själva. Så himla många i-landsproblem att ta itu med. 

Men nu får jag nog snart göra något för den gamla telefonen lider av demens. Låser sig och startar om sig helt slumpmässigt. Plus att den där funktionen som gör att skärmen låser sig när man pratar i telefonen bara fungerar lite då och då. Ibland när jag pratar så går det helt smidigt, men lika ofta å växlar telefonen på eget bevåg från att den kontakt som man pratar med visas i displayen till...något annat. Knappsatsen till exempel, och sen får mottagaren lyssna på medan jag trycker in slumpmässiga sifferkombinationer med kinden och örat medan jag inbillar mig att jag för ett seriöst samtal med någon viktig. Känns ju faktiskt lite ovärdigt.

Nyss hände detta: Jag blev uppringd av en person. Svarade, pratade kanske 10 sekunder och sedan hade kinden/örat mot min vilja och kännedom parkerat samtalet. När jag, efter att ha gastat "HALLÅ, HALLÅ! HALLÅ?" som en blek kopia av Janne Lucas Persson in i lurens talande tystnad, försökte få tillbaks samtalet dök istället telefonens Bluetooth-inställningar upp från ingenstans på skärmen och blev aktiverade genom en flink öron-kind-tryckning. När samtalet sedan bröts, för uppenbarligen kunde inte telefonen hantera så mycket information på en och samma gång, så låste sig telefonen och stod och tuggade tjurigt i en halv evighet. Jamen så här kan man ju faktiskt inte ha det.

Dessutom måste jag lära mig att använda handsfree nu när det ska bli förbjudet att hålla i telefonen samtidigt som man kör bil. Pratar i och för sig bara i telefon när jag kör på ödsliga landsvägar utan trafik att tala om, men det kan ju stå poliser och blänga även där. Kan ju lika gärna ta smällen att lära mig ny telefon PLUS att vara näst sist i Sverige (min man blir nog sist) på det här med att prata med någon osynlig rakt ut i tomma luften utan att använda händerna.

2 kommentarer:

  1. "Min man" är tillbaka :). Hälsningar fran en som är tacksam varje dag den antika telefonen (utan en massa s.k. smart och appar och vafan) funkar.

    SvaraRadera
  2. "Min man" får du leva med (alltså uttrycket, inte bokstavligen :D). Grattis till antik telefon, önskar nästan att jag hade en sån just nu.

    SvaraRadera