EM-guld, EM-guld, EM-GUUUULD

Är fortfarande så himla tagen av gårdagens hoppfinal. Så himla spännande, det kan ju inte vara nyttigt med fullt så här mycket adrenalinpåslag? Hatade alla som sa att de trodde att Peder skulle vinna för det kändes som att de jinxade bort hans möjligheter. Egentligen tror jag inte på Ödet, men för att vara på den säkra sidan så skadar det ju inte med lite ödmjukhet. Fast det hade kanske inte sett så bra ut om TEAM SWEDEN stått och sagt att nja, han kanske kan komma tolva eller nåt. I bästa fall. Klart man hoppas på guld.

Och det gick vägen. Med verkligen minsta möjliga marginal. Vrålade rakt ut (NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ!!!!! så det hördes över hela Skåne) när bommen på mittenhindret av trekombinationen föll. Vrålade ännu mer när maxtiden passerades, men då var de redan i mål och då gick det snabbt att omvandla frustrationbrölet till ett glädjetjut. Men alltså PUH! Alla som vinner är förstås värda att vinna, men om någon är extra mycket värd att vinna EM så är det Peder Fredriksson. Tycker förutom det uppenbara att han är svinbra att han verkar vara en så himla hyvens person. Ödmjuk och snäll och trevlig. Dessutom hörde jag i någon podd eller intervju att han "vill göra det så svårt som möjligt för min personal att sluta". Det kan man ju, om man som jag är lite väl mycket inne på deckare och seriemord, tolka som att han håller dem inlåsta i en avskild box med halm på golvet någonstans i stallet, men han förtydligade med att han menade bra löner och anställningsvillkor. Extra mycket guldstjärna för det i en bransch där det är så himla många som profiterar på grejen "unga tjejer älskar hästar" och då tycker att mat, husrum och svarta fickpengar är en okej betalning för att tungt kroppsarbete fjorton timmar om dagen. Säger inte att alla gör så, men det förekommer rätt ofta.

I alla fall. EM-guld. Så djävla gött. Hoppas han vinner Jerringpriset nästa år också, så att fler kan reta sig på det och jag får någonting att blogga om. Det har ju generellt regnat medaljer över häst-Sverige, lagbrons i fälttävlans-EM, lagbrons i dressyr-EM, lagsilver i hopp-EM, plus individuellt guld i hoppning, individuellt brons i paradressyr och sen har jag tyvärr inte riktigt koll på hur det gick i körningen. Men man kan ju hoppas att de som tar ut kandidater till Jerringpriset väljer FLERA av dessa duktiga. Fast det lär väl aldrig hända förstås.

Nu kan väl livet återgå till det någorlunda normala. Har faktiskt hunnit påbörja projekt hönshusbygge mellan tv-sändningarna. Eller ja. Började gräva hål för plintarna och fick genast ångra att jag lite nonchalant sagt att "ja, hos oss är det verkligen inga problem att gräva för vi har så extremt lätt sandjord" till en kollega tidigare i veckan. SÅNT FÅR MAN JU ALLTID ÄTA UPP, för även om man gräver om potatislandet på en (kort) kafferast så visade det sig att marken där hönshuset ska ligga låg ovanpå en gammal indiansk begravningsplats någon form av stenröse med rejäla bumlingar som inlandsisen lite slarvigt låtit ligga kvar. Så den där grävningen skedde med inblandning av både svett, möda och ett antal ord som verkligen inte lämpar sig för tryck. Fick dessutom gräva upp en stubbe av en rönnsumak som visade sig ha rötter ända ner till helvetet, vilket även det inkluderade en hel del mustiga svordomar. Så kan det gå.