Det cirkulerar runt en lista, jag såg den första gången hos Maria, och vem är jag att inte fylla i en lista? Är ju dessutom rätt arg rätt ofta, på det mesta, så den borde väl passa mig som handen i handsken tänker jag.
Obehagligaste jag vet:
Naglar. Andras alltså. Långa naglar, skitiga naglar, men framför allt avklippta naglar. Hörde om en vars man klippte naglarna och lade dom i små högar på soffbordet eller på fönsterbrädan eller var han nu råkade befinna sig i hemmet. Hade LÄTT kunnat leda till skilsmässa i detta hushåll. En gång i tiden arbetade jag med att sortera smutstvätt på landstingets tvätteri, vilket innebar att man blev rätt hårt prövad när det kommer till olika former av äckligheter. Detta tog dock priset: Tvätten packades hårt i säckar, vilka tömdes ut på löpande band och vad man hade att göra var att slita upp, dra isär och kasta iväg de olika sorters textilierna i olika fack och vagnar utmed bandet. Lösa föremål ramlade då och då ut ur tvättbyltena och ni skulle bli förvånade över vad mycket grejer som hamnar i tvätten. En gång tyckte jag, när jag hade jobbat en stund, att det kliade och stacks på undersidan av ena bröstet. Hade ett lite urringat linne på mig, och när jag tittade efter låg det en tjock, gul, krokig, avklippt tånagel i bh:n. Har stått och grävt i kiss och bajs och blod och spyor och flytningar och likvätska men aldrig varit så nära att fontänspy rakt ut i luften som där och då.
Absolut inte min killtyp:
Ointelligent och/eller utan humor. Hade nog inte stått ut med någon fåfäng typ som pysslade väldigt mycket med sitt utseende hela tiden. Man behöver kanske inte se ut som en grottmänniska, men karlar som står och figurklipper sina skägg eller rakar bort sin kroppsbehåring känns väldigt avtändande i min värld. Alltså avtändande som att vi kommer aldrig att ligga.
Absolut inte min kompistyp:
Förstår inte riktigt frågan. Alltså, om de inte är min kompistyp så är de väl inte mina kompisar överhuvudtaget, tänker jag? Men ja, som ovan då: Ointelligent och/eller utan humor. Däremot spelar det ingen roll om de är fåfänga eftersom jag inte ska ligga med dom.
Sak som får mig att sluta vara vän med någon på Facebook:
Har plockat bort några som visat sig vara rasister. Vissa ligger i riskzonen, men så känner jag att de ändå har någon form av underhållnings/skvallervärde och får vara kvar ändå. Lägger dock inte särskilt mycket krut på 95 % av mina Facebookrelationer.
Sak som får mig att ranta loss i kommentarsfält:
Jag försöker undvika kommentarsfält så långt det är möjligt eftersom en skrämmande del av mänskligheten är såna knäppgökar. Har ju lite på skoj gått med i en vegan/vegetariangrupp på Facebook, och bara läsa inläggen där kan ju få blodtrycket att stiga till helt ohälsosamma nivåer, och 99 % av alla diskussioner verkar spåra ur så till den milda grad att man blir mörkrädd. HERREGUD, DU SKRIVER VÄL INGA KOMMENTARER I DEN GRUPPEN, gormade min man häromdagen när jag skulle återberätta något jag läst. Det var skräck i hans blick, jag lovar.
Då slutar jag följa en blogg/ett instagramkonto:
Tror bara jag har slutat följa ett instagramkonto och det var Paolo Robertos, p g a att jag tyckte att han var så djävla självgod och dryg. Bloggar slutar jag följa när jag känner att de blir tråkiga. Det roliga med bloggar är ju att kunna glutta in i andra människors liv, men om det bara är träning och dagens outfit och aldrig något personligt så tröttnar jag nog rätt fort.
Äckligaste mat jag vet:
Inälvsmat, typ lever och njure.
Äckligaste drycken:
Brun läsk (Coca cola, jul/påskmust och liknande) och mjölk.
Blir arg på:
I ett större perspektiv: orättvisor och ojämlikhet. I det lilla: stökighet och prokrastinering och människor som är dumma och lata.
Sämsta bok jag läst:
Bibeln? Är ju uppvuxen i bibelbältet där den lokala frikyrkan körde runt och hämtade upp barn till söndagsskolan och andra aktiviteter stup i kvarten, ett arrangemang som man får anta att föräldrarna uppskattade eftersom de fick barnfria halvdagar och helkvällar flera gånger i veckan utan att behöva lyfta ett finger. Man fick ju för farao gå i söndagsskolan tills man flyttade hemifrån, snudd på i alla fall. Så jag har väl fått min beskärda del av bibelstudier och en del är maffigt men det mesta är faktiskt extremt trökigt om ni frågar mig.
Sämsta serien jag nyligen sett:
Det skär lite i hjärtat, men nya Twin Peaks känns verkligen inte bra.
Sämsta karaktären i en film eller tv-serie:
Jamen typ alla i Boardwalk Empire. Så djävla osympatiska och trista ALLIHOP.
Sist jag ville ta till knytnävarna:
En återkommande mardröm är denna: jag är skitförbannad och ska slå någon och så är jag helt kraftlös i armarna och händerna och det blir liksom ingenting av det, fast jag fortfarande är rosenrasande. Vaknar sedan arg, trött och med spänningshuvudvärk. HEJ FREUD, ropar ni kanske nu. I verkliga livet känns knytnävsvåld dock rätt avlägset.
Sist jag skrek så skrek jag till det här:
"Du kan väl åtminstone erkänna att du är djävligt dålig på att planera", till min man när vi bråkade om något som han lovat göra som inte blivit gjort och när han som alltid försökte ursäkta sig med mystiska yttre, av honom helt oberoende omständigheter som "kommit i vägen" för hans planer istället för att bara erkänna att han glömt/inte orkat/inte haft lust. Är helt okej med det senare, har hört det förra lite för många gånger för att bara svälja det utan irritation.
Fulaste plagg jag vet:
Jättestor T-shirt med varg/indian/månskensmotiv i kombination med leopardtajts och Foppatofflor är nog en outfit som ni förhoppningsvis aldrig kommer att få se mig i. Tror kanske att det finns dom som kanske skulle tycka att det vore ett lyft från min vanliga snäppet-ovanför-baglady-stil, men då får dom väl blogga om det då.
Det skriker jag när jag blir arg:
JAMENFÖRHELVETE eller SAAATAAAAN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar