Så var det nytt år och nya friska tag. På nyår var vi hemma, skotträdda Boris skulle ha Sileo i munhålan varannan timme från eftermiddag och framåt och låg som tigerskinnet i "Grevinnan och betjänten" mest hela kvällen. Vi bläddrade bland våra hundrafemtio - känns det som - tv-kanaler och konstaterade att Karate Kid ett var det mest sevärda alternativet. Allvarligt? Är alla människor verkligen ute och partajar som om det inte fanns någon morgondag? Vi letade fram gamla goda filmen The Committments ur dvd-samlingen och avnjöt den. Fuckin' deadly!
Jag höll mig vaken över tolvslaget, vilket inte händer varje år precis. Ja, det var en nyårsafton att minnas. Eller kanske inte.
Hur som helst är det dags att anta bloggutmaningen som Mirre och jag håller på med, nämligen att presentera fem (5) nyårslöften. Läste någonstans härförleden att folk i allmänhet bara håller 10 % av de löften som avges, och det låter väl ytterst realistiskt. Okej, vi får väl se hur det går med mina. Och Mirres. Uppföljning om ett år!
Löfte # 1: Ja, men det är ju den där förbannade fönsterputsningen. Alltså, det finns ingenting som jag tycker är så djävla tråkigt som att putsa fönster, samtidigt som jag tycker det är sjukt störigt med smutsiga fönsterrutor, en typisk lose-lose-situation alltså. Det gick väl an när jag bodde i lägenhet och dels inte hade så många fönster och dels hade fönster där man kunde putsa utsidan inifrån så att säga. Det var inte roligt då heller, men åtminstone görbart. Sen vi flyttade till hus har det blivit en mental puckel som är ungefär lika hög som Mount Everest att ta sig över. I vårt hus kan utsidan av fönstren nämligen bara putsas från utsidan, och de sitter så högt upp att man måste ha en stege för att nå, även på undervåningen, lika med jättejobbigt alltså. För ett par år sen fick jag tips från en kollega om ERIKS FÖNSTERPUTS, och det var fan i mig det bästa beslut kring städning som jag tagit. Varannan månad från och med då kommer ERIK (eller ska vi vara mer sanningsenliga så är det snarare Andrzej och Marius eller vad de nu heter) och putsar fönstren på nolltid för några hundralappar. Så vad GNÄLLER JAG DÅ FÖR? Jo, för invändigt är det ANNAS FÖNSTERPUTS som ska jobba, och det händer liksom inte. 2015 köpte jag en fönsterputsgrej som enligt samstämmiga vittnen hade revolutionerat fönsterputsningen. Lovade då att jag skulle börja använda den. Bröt det löftet. Nu ska jag ta nya friska tag. 2017 ska bli det år då fönstren putsas även invändigt med en viss regelbundenhet. Åtminstone en gång. Amen.
Löfte # 2: Fortsätta på min inslagna bana med mindre kött och mer vegetariskt. 2016 gick rätt så bra, men 2017 kan bli ännu bättre. Självklart ska jag såklart bara köpa svenskt kött från djur och fåglar som haft det bra och ägg från hönor som får gå ute och sprätta och mysa i lagom stora flockar.
Löfte # 3: Med risk för att härmas: Använda min fantastiska elcykel MAJA mer. MAJA och jag blev ett par 2014, och då var intentionen att cykla till och från jobbet en dag i veckan, och det gjorde jag...ett tag. Hösten 2015 började min man plugga i Malmö och fick åka hemifrån i svinottan och då blev det så långa dagar för hundarna om jag skulle cykla (det tar mig alltså cirka 75 minuter enkel resa eftersom vi bor på landet och mitt jobb är i stan och dessutom NORR om stan som vi bor tre mil söder om), men med en elcykel är det ju aldrig jobbigt att cykla, det tar bara lite längre tid. Alltså fick MAJA och jag ta en paus i vårt förhållande tills min man pluggat klart, vilket han gjort i somras. Antal gånger som jag cyklat till jobbet i höst = 0. Bara av ren lathet, eller jag skulle väl kunna skylla på att jag haft en extremt stressig jobbhöst, för det har jag, men seriöst...det är bara en dålig ursäkt. Här måste det till en SKÄRPNING! Bestämmer nu att fredagar ska bli min cykeldag under 2017, så länge det inte är snö eller ishalka. Mörker, regn och lättja är inte godtagbara ursäkter.
Löfte # 4: Mirres löfte var att säga mer JA, men mitt är att säga mer NEJ. Och då menar jag såklart inte att säga NEJ till roliga grejer, utan NEJ till människor och/eller aktiviteter som tar mer energi än vad de ger. Energitjuvar, vik hädan. Ni har icke i mitt liv att göra mer.
Löfte # 5: Tänker verkligen inte lova något storslaget i stil med att "börja träna", men något hälsorelaterat måste väl ändå till. När jag var Gudinna för en dag så fixade jag så att man kunde äta obegränsade mängder choklad utan att gå upp ett gram, men det verkar vara något fel på mina superkrafter för det funkar inte? Nu tycker jag det är rätt trist att avstå från göttigheter, alltså måste man ju röra på fläsket för att det inte ska cementeras i bilringar och dubbelhakor, det är den hårda och trista sanningen. Jag har ju tränat rätt mycket i mina dagar, men här på landet är ju utbudet rätt så klent i allmänhet och i byn vi bor i synnerhet. Här finns FRISKIS & SVETTIS en kväll i veckan and that's it. Jag har testat FRISKIS & SVETTIS i flera omgångar, alltid med intentionen att "all träning som blir av är bra träning", men seriöst (eller "serr" som de säger i SKAM), det är verkligen inte min grej. Det var tider när man bara kunde snöra på sig löpardojorna och ge sig ut och springa en mil för det kan man ju göra var man än befinner sig, men en krånglande disk har satt P för allt sånt roligt. Funderar på att ta upp ridningen igen, det är bra och allsidig träning. Kanske inte jämt, men lite oftare än turridning på islandshäst en gång om året. Det får bli, om inte ett löfte så i alla fall en målsättning. Nu vågar jag fan i mig inte lova något mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar