Varning för gnäll

Alltså vadfan? Jag har precis varit ledig i tre dagar och det känns som...ingenting? Har inte precis varit överhopad med göromål så att jag kan skylla på det, det är bara det att de här dagarna ändå har gått så orimligt fort och nu väntar en ny vända i grottekvarnen. Och trött är jag som en björn som borde ha gått i ide för längesen. Det är vintertidens fel. Ja, jag vet att det heter NORMAAALTID, men det finns fan inget normalt med att det blir mörkt klockan facking fyra på eftermiddagarna. Det gör mig trött, jag blir grinig, jag har mycket att stå i på jobbet, hemma orkar man visst ingenting på grund av det och det känns bara allmänt motigt och jobbigt.  SOM DET BRUKAR GÖRA SÅ HÄR ÅRS. Det är väl nu man ska tänka att man ska resa till någonstans där det är ljust och varmt, men jag vet inte. Jag hade nöjt mig med lite ledighet, få gå hemma och skrota och bara vara. Det blir väl till jul i bästa fall. Och julen är "dålig" i år, ur arbetstagarperspektiv. Tycker man kunde lagstifta om att julafton alltid skulle vara låt oss säga en måndag. Det funkar ju med påsk och Kristi Himmelsfärd, så det där med att ha fasta datum känns ju mossigt och otidsenligt om ni frågar mig.


Kollar på den nya tv-serien Svartsjön. Den är väl okej, fast man fattar ju inte varför alla på skräckfilm är så sabla OKÄNSLIGA för läbbiga vibbar? Hade det varit jag så hade jag dragit som en avlöning när första läskigheten uppdagades oavsett vilket fyndpris den där gamla skidanläggningen betingade. Men så gör jag ju heller inga fastighetsklipp. Men seriöst? Alla vet väl att fina kåkar som säljs till ett onormalt lågt pris ligger på gamla begravningsplatser eller så har det skett ett och annat mord där, det är ju sen gammalt och det kommer aldrig  något gott ur det utan man får tvärtom vara tacksam om man lyckas fly hals över huvud med livet i behåll. Vet man inte det så får man banne mig skylla sig själv. Och sen undrar jag lite vad han Johan ser hos hon Hanne? Hon verkar ju mest sur och tvär och otillgänglig och bitter, och han framställs ju som både rar OCH rik, så det känns ju inte precis som att han måste hålla tillgodo med vem som helst heller. Sen undrar jag också alltid när folk ska ligga och börjar dra fram en massa rep och binda fast varandra och ha sig. Om det är en tjej som tar initiativet till det är det nämligen ALLTID så (på film) att killen ser lite förvånad ut och sedan fånflinar och går med på vad som helst, ungefär som att det här var det hetaste som hänt sen Vesuvius fick sitt senaste utbrott (1944). Aldrig att någon säger Hallå, vad håller du egentligen på med, det här känns inte okej, eller att man diskuterar innan att du, jag skulle vilja prova att binda fast dig lite...hur känner du inför det?, vilket verkar rimligt i min (pryda) värld, men nej, på film är det PANG PÅ RÖDBETAN och alla är med på allt. Men så går det ju som det går också, det vill säga illa.
Sen undrar man ju lite hur många barn Stellan Skarsgård egentligen har? Alexander, Bill, Gustaf, Valter är ju bara dom JAG känner till, hur många skarsgårdar kan det egentligen rymmas inom svensk media? Undrar om det finns någon Skarsgård som är typ...industriarbetare eller tjänsteman inom den kommunala sektorn, något helt oglammigt och så långt från premiärer och röda mattan man kan tänkas komma. Det vore väl en revolt inom kulturetablissemanget som hette duga.