Stressen? Livspusslet?

Slöklickar mig igenom ett gäng bloggar som företrädesvis verkar vara skrivna av småbarnsföräldrar, och företrädesvis verkar handla om hur stressigt allt är och hur lite tid de har, de hinner absolut INGENTING, knappt tömma diskmaskinen ens en gång. Har lite svårt att förstå folk som inte tycker sig ha tid att tömma diskmaskinen, har ni någon gång tagit tid på det? Det har jag och det tar mindre än två minuter, kan jag upplysa om. Har man seriöst inte två minuter över för att tömma en diskmaskin så tycker jag att man allvarligt bör se över sin livssituation.

Jag försöker tänka tillbaks på hur det var när mina barn var små, var man verkligen sådär extremt stressad? Jag minns mest att det var...lite långtråkigt, ingen annan jag kände var föräldraledig just då och jag är för all del inte så social att jag tycker att jag måste hänga med random folk där det enda man har gemensamt är att man har råkat genomföra samlag med befruktning vid ungefär samma tidpunkt. Ja, jag veeeet att många tycker att dessa mammagrupper är så fantastiska och de blir vänner för livet och barnen blir vänner för livet och allt är så outstanding. Men jag är ju inte så social dårå.

Så nä, så himla stressigt var det väl ändå inte? Men så fanns ju inte sociala medier heller, inga bloggar, inget Twitter, inget Facebook och Instagram där man måste visa upp ett hem som är fritt från kladd och stök. Inte heller behövde man leverera resultat i någon träningsapp eller vara i form att springa ett halvmaraton tre månader efter förlossningen heller, det räckte med att man gjorde sina knipövningar eller möjligtvis gick på Friskis & Svettis "mammagympa". Barnen behövde inte ha tusen aktiviteter alla veckans dagar och på ett barnkalas räckte det med att bjuda några lekkompisar och sätta svansen på grisen eller försöka hitta sockerbitar med munnen i en tallrik med mjöl eller andra trivialiteter. Att gå i simskola plus något besök på djurpark eller tivoli ansågs dessutom täcka behovet av upplevelser för en hel sommar.

DET KAN FINNAS NÅGON FORM AV SAMBAND HÄR. Just saying.

PS: Hade i och för sig ingen diskmaskin när barnen var små, så det kanske är där skon klämmer?