Har nu krystat fram 2 sidor om min uppfuckade pedagogiska grundsyn, och nu tror jag att den får vila till sig lite. De bästa idéerna kommer ju till en när man minst av allt anar det. Som innan när jag stod i duschen och kom på att Marx sagt att människan i grund och botten är altruist och att att folk ändå beter sig som as beror på kapitalismens (ja, alltså, jag kom på att jag hade läst det...det var ju inte som att Karl Marx uppenbarade sig för mig in person), men det tror ju inte jag, jag tror ju mer på att människan kan gå över lik för att tillskansa sig fördelar i ett kritiskt läge oavsett vem som äger produktionsmedlen. Det gick ju att spinna vidare på, ska bara hitta någon trökgubbe som tycker ungefär som jag i det avseendet. Darwin kanske? Jamen är det inte lite survival of the fittest över det hela? Tycker att Hobbes ligger och lurar i bakvattnet med något listigt där också, det minns jag nog från när jag skrev hemtenta om MAKT så det går säkert att återanvända.
Saker som jag stör mig på för övrigt: En person jag är "vän" med på Facebook. Ibland är jag lite mesig när det kommer vänförfrågningar från folk jag känner IRL och så tackar jag ja fastän jag egentligen tycker de är så djävla ointressanta och jag håller på att gäspa käkarna ur led när man tvingas läsa deras töntiga statusuppdateringar (rådet jag hade gett till andra här: JAMEN LÅT BLI DÅ, alternativt: TA BORT HEN SOM VÄN DÅ, men jag vet inte, på något sätt fascinerar det mig lite ändå, de här intetsägande men ändå beskäftiga och liksom krampaktigt hopkomna uppdateringarna som så uppenbart bara är ute efter bekräftelse). Jag har (minst) en sån person som Facebookvän. Hen är med i flera Facebookgrupper där jag också är medlem. Hen skriver flera statusuppdateringar om dagen i ett specifikt ämne, och delar ALLT i varenda djävla grupp, så att man får scrolla förbi exakt samma inlägg femtioelva gånger. Så djävla tröttsamt. Fast harmlöst och som sagt lite fascinerande vad det nu är för funktion som driver människor att blotta sitt privatliv inför Facebook och halva världen. Men just nu är jag alltså rätt trött på det. Dagens I-landsproblem är härmed presenterat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar