The FORCE awakens

Har nu sett "STAR WARS - THE FORCE AWAKENS". På vanlig bio, ej 3D, vilket var något av en besvikelse för mig som hade spetsat in mig på detta. Skyller på att min man hetsade mig att boka plats "genast, omedelbart, innan det blir slutsålt" och jag därför gjorde det med telefonen och därför inte läste så noga. Men i alla fall. Det gick vägen att se den sjunde filmen utan att ha sett mer än bråkdelar av de föregående sex. Det var liksom upplagt så att även en idiot kunde fatta. Min man kände förstås igen Millennium Falcon redan när den låg som en skrothög i öknen, men jag fick bli varsamt vägledd av Harrison Ford.

Ja, men jag tyckte faktiskt filmen var riktigt bra även om jag nu blev snuvad på 3D-upplevelsen. Blev såkallat positivt överraskad. Roligt med en stark och självständig kvinna som inte genast slänger sig i armarna på första bästa karl (även om det såklart blev en dragning åt det hållet mot slutet). Sen var det väl lite Narnia över det hela, när Det Goda av olika skäl hållit sig borta så länge att folk bara hört talas om det och "trodde det var en myt". Men jag gillar ju Narnia så det gör inget. Och bra tempo, det var liksom inte längre halvtimmeslånga scener med segt lasersvärdsfäktande hit och dit bara för att någon i produktionsteamet är helt exalterad över tekniken. Lite rörigt att hänga med i alla blixtsnabba resor till olika planeter dock, och TILLÅT MIG BETVIVLA att man kan färdas med ljusets hastighet och kraschlanda på någon random planet och det inte blir så mycket som en buckla i plåten på ens rymdskepp.

Vi såg filmen en eftermiddag, vilket innebar att det satt en hel drös barn i salongen. Inte mig emot så länge de kan uppföra sig, men bredvid oss satt en pappa som tydligen såg det som sin mission att simultantolka/berätta handlingen för sin unge som inte kunde läsa. Alltså, varför tar man ens med sig en icke engelskspråkig icke läskunnig unge på en engelskspråkig svensktextad film och tror att lösningen är att sitta och översätta för hela biosalongen som om man satt hemma i sitt eget vardagsrum? Detta är INTE OKEJ NÅGONSTANS.

Andra saker man kan fråga sig är till exempel:
1. De här ljussablarna som Darth Vader och Luke Skywalker slogs med för hundra år sen, och som tydligen fortfarande är "heta", är det inte vääääldigt opraktiskt att ha ett vapen som bara duger i närstrid när alla andra har supersmarta laser-k-pistar som bara mejar ner allt som rör sig på hundratals meters avstånd?
2. Vad är det för vits med att gå omkring med en stor svart mask som täcker hela nyllet? Måste ju begränsa sikten något oerhört, och det är väl rätt dåligt, om man dessutom är så djävla mäktig och viktig och betydelsefull och folk är ute efter att döda en.
3. Har inte Leia KRAFTEN? Det borde hon väl ha, hon som är tvilling med Luke Skywalker. Varför är inte hon Jedi-riddare i såna fall, när det nu är så djävla ont om Jedi-riddare? General kan väl vilken idiot som helst bli, men KRAFTEN får ju inte vem som helst tillgång till. Tänk om lite här va, motståndsrörelsen.
4. Och vad är Luke Skywalker för en djävla svikare som bara sitter och surar på någon enslig ö i en egen vrå av universum istället för att hjälpa till i kampen mot ondskan? Och varför måste alla såna där karaktärer gå omkring i kläder som ser ut att vara hämtade ur rekvisitan till "I Rosens namn"? Måste ju vara skitopraktiskt om man ska öva sig i att slåss med lasersvärd och hålla på, med en massa kåpor och huvor flaxandes om benen. SKÄRP DIG LUKE.
5. År 2015 trodde jag att man skulle kunna illustrera KRAFTEN på något annat sätt än att den som blir utsatt för KRAFTEN blottar tänderna i underkäken litegrann när hen försöker stå emot. Come on, tekniken, bättre än så här kan ni väl ändå leverera? Lite blixtar eller någon ljudeffekt eller så?
6. Den lille droiden BB-8 är bara så himla GÖLLEGÖLLEGÖLLIG att man dör.
7. Roligaste repliken (utan att spoila någonting av handlingen) är när C3PO artigt presenterar sig för Han Solo och bara "jag tänkte att du kanske inte kände igen mig för jag har en röd arm". Hahahahaha.
 
 
Ja, och så slutade det ju förstås med en passning till nästa film. Som kommer om två år, så det blir att vänta innan man får veta hur det kommer att gå.

Jodåsåatt. Nu har jag i ett svagt ögonblick lovat min man att vi ska se de andra filmerna i jul. De som är gjorda på 70- och 80-talet och som gissningsvis inte är speciellt publikfriande ifråga om tempo och handling. Jag återkommer om jag lyckas hålla mig vaken. May the force be with me.