Häromdagen läste jag på Facebook, så jag kan inte länka och det är väl lika djävla bra det för jag blir så förbannad va. Det handlade om matsvinn, det slängs ju förbannat mycket mat i Sverige och en rätt stor del av detta slängs av hushållen. Och då var det någon som hade skrivit ett kränkt debattinlägg att man minsann inte skulle hålla på och skuldbelägga hushållen, för si och så många hushåll utgjordes faktiskt av ensamhushåll och alla affärer försöker faktiskt bara kränga på en storförpackningar av allting, försök själva att köpa en mindre förpackning köttfärs än 400 gram, det går ju inte, och visst kan man frysa in men sen blir ju frysen full av köttbullar och då får man lik förbannat slänga. Ungefär så gick snacket och det är ju så dumt att änglarna gråter. Fattar liksom inte det här lipandet över storförpackningar (och jodå, jag har också varit "ensamhushåll"). För det första: om den minsta förpackningen köttfärs är 400 gram och man tycker att man kanske bara behöver 100 gram, vad är det som hindrar en från att själv dela köttfärsen i mindre storlekar och frysa in? Dessutom är kilopriset oftast lägre, vilket ju borde tilltala de hushåll som bara har en inkomst, kan man ju tycka. Och har man så snäv budget att man inte har råd att lägga typ 89 kronor på 800 gram köttfärs vid ett tillfälle så är det ju skäligen korkat att tro att det skulle löna sig i det långa loppet att betala det högre kilopriset enbart för att få en mindre förpackning. Och det där med att "frysen blir full", vad är det som hindrar en från att ta fram den infrysta maten ur denna frys och äta den istället för att köpa ännu mer köttfärs och laga till ännu mer mat som man inte hinner äta upp?
Det har sagts förr och det förtjänar att sägas igen: Felet med världen är att folk är BÅDE dumma och lata. Nu ska jag gå och mikra resterna av gårdagens middag, vilket blir en alldeles utmärkt middag idag. Tack för ordet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar