Nu har vi äntligen gjort slut!

Känns så E-X-T-R-E-M-T gött att ha avslutat det här tärande förhållandet som pågått i större delen av mitt vuxna liv. Det som man en gång i tiden lite lättvindigt trodde var början på en vacker vänskap (referens: Casablanca) men som allteftersom tiden gick utvecklades till en återkommande ångestfylld ritual framför internetbanken.

 

 

 

Nu känner jag nästan att det är läge att dricka vin och skråla med i Gloria Gaynors I will survive som sig bör efter en lyckad separation, men det får väl ändå vara någon måtta på glädjeyttringarna så här på en tisdag.