Många bloggare beskriver sin blogg nästan som ett levande väsen, en god vän som hjälper till med allt möjligt via hundratusentals följare som inte gör annat än levererar praktiska tips, hejarop, event-inbjudningar, presenter och gud vet allt. Den här bloggen, med sina cirka 3 läsare, tillhör alltså undantagen, men kan ju vara bra att ha ändå. Bland annat kan man gå tillbaks och se vad man gjorde för, låt oss säga, fem år sen. Det gjorde jag idag, inspirerad av att Facebook hostade fram en bild som jag publicerat för exakt ett år sedan idag (för ett år sedan idag hade jag tävlat bruks och blivit uppflyttad och var svinmallig, är det fortfarande och måste därför skriva det även här).
Igår ondgjorde jag mig över att folk använder uttrycket "att vaccinera sig mot fästing". Och, visade det sig, för fem år sedan, inte exakt på dagen men i alla fall i april 2010, så ondgjorde jag mig över att Aftonbladet skriver om att man kan vaccinera sig mot fästing. Är det så att allting man bloggar om liksom går i femårscykler? Att man ska spara på resurserna och återvinna gamla inlägg, eller vad är det egentligen frågan om?
Jag har snart bloggat i 10 ar, trots att jag ocksa har fa läsare och jag gör det för att jag vill ha en dagbok att ga tillbaka till precis som du. Dessutom är det skönt att "skriva av sig" om det som irriterar, sa blir man av med det och slipper tänka pa det mer. Och sa är det roligt att dela med sig av glädjeämnen.
SvaraRaderaJag har inget behov alls av att bli mer populär och läst, tänk vilken stress att fa jättemanga kommentarer och hatmejl.
Nej, ett liv i skymundan passar mig bättre.
Skulle du vilja bli mer populär och läst?
Hälsningar
Annika
Mer läst - ja, gärna det. Mer populär: nja, det kan nog kvitta. Folk måste verkligen inte tycka som jag, och eftersom jag personligen hatar cirka 95 % av mänskligheten rakt av så hade jag nog nästan sett det som en förolämpning om alla började gilla mig jättemycket helt plötsligt.
RaderaMen nu måste du ju avslöja: VAR BLOGGAR DU?
Nja, eftersom jag uppskattar att leva lite mer anonymt, sa vill jag inte gärna dela med mig av min blogg pa nagon annans blogg. Men har du en email-adress kan jag skicka länken dit. Jag tror nämligen du är en palitlig människa som inte sprider den vidare.
SvaraRaderaHälsningar
Annika
PS. Jag skriver pa engelska men vad jag förstar är du flytande ocksa pa det spraket.
anna@sparkling.nu (lovar att inte sprida den vidare)
SvaraRadera