Bloggutmaning 12: Politiken

Jag gjorde mig lite lustig över Skånepartiet (vem kan låta bli?) igår och fick därför denna utmaning av randigkatt:
DU ska starta ett nytt parti. Vilka blir kärnfrågorna och vad kommer ni kalla partiet? Så nu kastar jag mig handlöst in i politiken och tänker mig att jag får oinskränkt makt med en gång så att jag kan börja styra och ställa så att allting blir bra. Med bara ett par veckor kvar till valet så serverar jag och mitt EJP (Ett Jättebra Parti) alltså följande krispiga valfläsk:

1. Jobben och sånt. Det är helt galet att det finns massor av folk som går arbetslösa medan de som har jobb håller på att jobba ihjäl sig. Det duger ju inte. Vi tar och sänker arbetstiden för de som vill, och jag tror nog faktiskt att de flesta vill. 40 timmar arbetsvecka är urmossigt, det har det varit sedan någon gång i början av 1970-talet och är hög tid att det händer något på den fronten. Max sex timmars arbetsdag om ni frågar mig, gärna fyra. Med åtta timmars betalning såklart, eller rättare sagt "en lön som går att leva på". Skapa jobb och arbetstillfällen, hur djävla svårt kan det vara? Inte alls om ni frågar mig. Det finns massor att göra och det är helt befängt att man har slimmat och tajtat till alla organisationer så att till exempel läkarna inte har tid med sina patienter eftersom de måste hålla på med sånt som sjuksköterskorna egentligen skulle göra men som sjuksköterskorna inte hinner med eftersom de måste täcka upp för undersköterskorna, som i sin tur måste göra vårdbiträdenas jobb för vårdbiträdena inte hinner vårda eftersom de måste städa då lokalvårdarna har sagts upp av besparingsskäl. Istället går en massa människor som blivit arbetslösa av "besparingsskäl" och kostar staten pengar medan hela organisationer dignar och haltar sig fram hjälpligt i sina slimmade organisationer och ingen hinner göra vad den ska och alla är stressade och mår dåligt och går in i väggen och blir sjukskrivna och kostar staten ännu mera pengar. Det finns väl för fan pengar! Det går nog att få ihop om man skramlar runt lite i de olika statliga och kommunala kassorna. Drar ner på statsrådslöner och representationsmiddagar och resor och fallskärmsavtal och annat smått och gott så ska det nog gå ihop sig om ni frågar mig.

2. Skolan och sånt. Här behöver det stramas upp ordentligt för som det är nu liknar ju för fan ingenting. Mer personal, mindre klasser, högre krav på lärarna. Det duger liksom inte att en lärare både sär skriver (SIC!) och stavar som en kratta och inte ens kan peka ut de fem världsdelarna på en blindkarta. Och så ska skolan vara statlig och till för alla, för tillgången till bra utbildning ska inte stå och falla med huruvida man bor i en rik eller fattig kommun. Och så ska det vara tillåtet för skolans personal att ha regler om hur man uppför sig och att det får konsekvenser om man inte följer dessa regler utan att någon djävla förälder ska kunna komma och gapa om att det är en "kränkning" att Pelle blev utslängd ur matsalen när han svor åt mattanterna, spottade i ärtsoppan och i största allmänhet betedde sig svinaktigt. Nu menar jag inte att det ska vara som det var på 1800-talet när "skolläraren" var en maktfaktor som ingen överhuvudtaget fick ifrågasätta, men inte heller att skolans personal ska vara en flock mjukis-mähän som får köras över av bindgalna föräldrar utan att ha någonting att sätta emot. Och så kan körkortsutbildning ingå som ett valbart ämne i gymnasiet och inte bara vara dedikerat till vissa program. Körkort ska inte behöva vara en klassfråga. Och sen tycker EJP inte heller att man ska straffas i decennier med CSN-återbetalningskrav för att man väljer att utbilda sig och bli en tillgång på delar av arbetsmarknaden (det kanske mer är en fråga av privat karaktär men jag är säker på att jag hade vunnit många röster med att lova någon form av avskrivning).

3. Kvotering och sånt. Detta är en kontroversiell fråga, men jag står för att jag tycker att så länge maktfördelningen i samhället ser ut som den gör så ska det kvoteras tills det blir jämn fördelning. Då invänder många att det är hellöjligt att man till exempel ska få en post i en bolagsstyrelse enbart på grund av kön och inte kompetens. MEN SÅ ÄR DET JU NU OCKSÅ. Gubbar med makt kvoterar in andra gubbar med makt, och gubbar med makt är inte speciellt benägna att frivilligt lämna ifrån sig makten till någon annan än möjligtvis andra medlemmar i Rotary eller herrbastuklubben. Seriöst, det kommer inte att ändra sig "av sig själv" som många påstår. Har det inte gjort det hittills lär det inte göra det i framtiden heller. Är inte främmande för att gå in och peta i föräldraförsäkringen heller. Då höjs det alltid vrånga röster om att sånt där ska familjerna minsann få bestämma själva och det är VERKLIGEN ingenting som staten ska lägga sig i och så dras det paralleller till typ Sovjetunionen, men jag tycker så här: Om jag är staten och betalar ut en förmån (föräldrapenning) så har jag väl rätt att villkora denna. Typ: Dela lika, annars blir det inga slantar. Det ligger nämligen i mitt (statens) intresse att få till en ökad jämställdhet i samhället, därför styr jag upp det på detta viset eftersom ni uppenbarligen inte är förmögna att se detta ur ett samhällsperspektiv utan bara tycker att "amen min kille har ett mycket viktigare jobb och kan inte vara borta och förresten så VILL jag vara hemma". Svårare än så är det faktiskt inte. Och jag (som privatperson, jag släpper rollen som staten nu) TYCKER att man ska dela lika. Så här är det: Män tar ut knappt en fjärdedel av föräldraledigheten. Kvinnorna tar ut resten. Den som är föräldraledig tar helt naturligt ett större ansvar för hem och hushåll och sen är det tyvärr jättejättevanligt att detta bara fortsätter även när föräldraledigheten tar slut, kvinnor vabbar mera och blir därför omsprungna på arbetsmarknaden, kvinnor blir utbrända för att de har dråsar ner i deltidsfällan och måste sköta ett heltidsjobb på deltid och sen får de sämre pension och utöver detta ska de dessutom vara familjens projektledare. Orkar inte med pappor som står som helt handfallna och inte vet vad deras barn har för personnummer eller var extravantarna ligger eller vad det bästa gosedjuret heter och som, trots att de kan vara både chefer och ledare och gud vet vad i sitt yrkesliv, inte klarar av att köpa gummistövlar i storlek 29 eller fixa en present till ett barnkalas eller en julklapp till sin mamma utan att behöva seriös rådgivning. Men om båda är föräldralediga 50 % av tiden så tvingas båda ta del av vardagsslabbet vare sig de vill eller ej (och de kvinnor som kommer hem och "tar över" och "styr upp" och "rättar till" borde få något hårt i huvudet). ÄR inte det här det fiffigaste va? som Brasse (RIP) med lattjolajbanlådan skulle ha sagt.

4. Nästa kontroversiella fråga blir yttrandefriheten och sånt. Eftersom det är förbjudet att kränka folk med avseende på till exempel etnicitet så borde det verkligen inte vara okej att låta politiska partier med ny- eller gammelnazistisk agenda att få härja omkring hur som helst i media och annat. Ta upp plats och sprida sin dynga bara för att det råkar råda yttrandefrihet och tryckfrihet. Det är klart att man aldrig kan förbjuda folk att tycka, det fattar ju jag med. Men hålla på och löjla sig som dom gör, det har ju folk gjort flera gånger i världshistorien utan att det har gjort världen till en bättre plats. I Tyskland på 30-talet till exempel. Se hur bra det gick för dom. Någon borde ha satt ner foten. Någon borde sätta ner foten nu också och visa att mänskligheten har förmåga att lära sig av sina misstag. EJP kommer att kludda ner lite nya regler i yttrandefrihets- och tryckfrihetsförordningen när det kommer till brunskjortors såkallade rättigheter att stå och gaffla om rasbiologi och annat dravel. Käften på er helt enkelt. Ni är SÅ ute.

5. Miljön och sånt. Tycker folk måste börja fatta att de faktiskt får ta ansvar för de sopor de själva genererar, men också att det inte ska behöva vara så himla bökigt att källsortera som det är nu (eller jag tycker egentligen inte det är så himla bökigt, men det verkar jag vara extremt ensam om så nu lyfter vi upp det och gör det till en samhällsfråga). En liten förpackningsåtervinningsstation per hushåll eller åtminstone per gata hade väl inte varit så djävla svårt att ordna tycker man ju. Och så bygger vi ut kollektivtrafiken REJÄLT. Det är väl inte konstigt att folk utanför storstadsområdena inte åker kollektivt i någon högre omfattning, finns det någon som är sugen på att komma till jobbet 3 timmar innan man börjar bara för att det är den enda bussen som går då? Eller inte kunna ta sig hem eftersom den sista bussen för dagen gick en halvtimma innan man slutade jobbet? Och sen tycker man att folk som bor i glesbygd ska utmålas som miljösvin för att de åker så mycket bil. Jag håller på att skratta ihjäl mig varje gång jag är i till exempel Stockholm och ser folk springa som galningar för att hinna med ett tåg när nästa kommer om 8 minuter. Ja, jag fattar ju att många ska vidare med andra tåg och bussar och att tidsplanen spricker om man missar ett någonstans i den logistiska karusellen, men ändå. Där jag växte upp gick det en buss på morgonen och en buss på eftermiddagen (och sedan lades hela linjen ner för den var inte lönsam). Sug på den som en jämförelse.
Ska man ändå vara kontroversiell så passar EJP på att ta ett tigersprång in i vargdebatten. Man kan ju undra vad vargar har med miljö att göra? Så här är det: Alla (nja, kanske inte alla, men alla som har något i huvudet som inte bara är profit) är ense om att biologisk mångfald är något viktigt, bra och positivt. Biologisk mångfald gynnas bland annat av hävd, detvillsäga slåtter och framför allt bete, betesängar är nästan jämförbara med regnskogar ifråga om artrikedom. I Sverige finns en enormt lång tradition av hävd med betesdjur som håller markerna öppna och bidrar till ökad artrikedom. Genom att vargstammen har hållts nere så har man i alla tider kunnat ha sina djur ute i hagarna, folk har kunnat gå i skogen och plocka svamp och bär och så vidare. Nu håller vargstammen på att etablera sig rejält i Sverige. Det går knappt en vecka utan att man läser om boskapsägare som fått sina djur slaktade i hagarna av omkringstrykande vargar, med både ekononiska och emotionella förluster, och eftersom det inte är tillåtet att jaga varg så kan man ingenting göra mer än att gilla läget och söka bidrag (som inte räcker till alla) för att sätta upp svindyra rovdjursstängsel. Följden blir att mängden betesdjur kommer att minska eftersom folk varken kommer att ha råd eller lust att se sina djur liggandes sönderrivna och badandes i blod, vilket i sin tur kommer att leda till att den biologiska mångfalden minskar, betesmarkerna växer igen och sen är det bara Ulf Lundell som möjligtvis minns hur man trivdes bäst i öppna landskap. Det går på några få år för en beteshage att växa igen, och när man betänker vilka konsekvenser det får (ett exempel: antalet pollinerande insekter minskar drastiskt i takt med att mångfalden minskar, och en tredjedel av den mat vi äter är HELT BEROENDE av att det finns pollinerande insekter) så är det faktiskt frågan om vargen verkligen är värd allt detta. Menar såklart inte att vargen ska utrotas helt och hållet, men det finns omkring 100 000 vargar i världen och alla behöver faktiskt inte bo i Sverige.  I resten av världen finns det varg både lite här och där, företrädesvis i obebyggda bergstrakter där de (vargarna) livnär sig på de bytesdjur som finns att tillgå så som det är för alla vilda rovdjur. Ibland är det knapert, ibland är det fest. Om någon varg skulle förirra sig ner till en människoby så hade den skjutits på fläcken, för bofasta människor och varg kan inte samexistera så här får man välja, och därför undviker vargen normalt i görligaste mån människor och har en naturligt inbyggd skygghet som gör att den överlever genom att hålla sig borta. Det naturliga urvalet i dessa miljöer begränsar dessutom vargstammens utbredning eftersom tillgången på föda är begränsad och kräver jakt, styrka, uthållighet och viss intelligens. Men i syd- och mellansverige kan vilka sjuka, oskygga och inavlade vargindivider som helst överleva eftersom beteshagarna utgör rena smörgåsbordet, serverat och klart. Så kan vi inte ha det, menar EJP. Jaga tillbaks vargen där den hör hemma och kan livnära sig genom jakt av vilda bytesdjur, det vill säga INTE i bebodda trakter.

Ja, det var väl ett litet axplock ur EJP:s anspråkslösa valmanifest.