Laddar

Sitter och laddar för första matchen i mellanrundan i handbolls-EM, Sverige mot Ryssland. Såg precis den fullkomligt overkliga avslutningen på matchen mellan Polen och Vitryssland när Polen låg under med 27-30 när det var tre minuter kvar att spela och ändå lyckades vinna med 31-30. Kan bara hända i handboll och det är väl det som gör det så spännande. Hade det varit fotboll hade man ju gäspat, gått och duschat, börjat knyppla spets. Men nu fick jag sladda  ut i köket och paniktrycka ner lite spaghetti i det kokande vattnet och sedan skena tillbaks till vardagsrummet och tacka Gud för att det behövde torkas golv. På handbollsplanen alltså, lyckligtvis inte här hemma, så att jag inte missade något kritiskt skede.

Nu väntar nervösa sextio minuter. Sverige har ju hittills storspelat och den retfulla uddamålsförlusten mot Kroatien i fredags kunde precis lika gärna ha blivit vinst för Sverige, så jämn var matchen. Ryssland har jag faktiskt ingen större koll på hur bra de är för stunden, men eftersom de också tagit sig vidare till mellanrundan så kan de ju inte vara rent usla. Hoppas det inte blir som de där matcherna med Bengan Boys på nittiotalet när Sverige låg under med tio mål (sant) och ändå lyckades vända och vinna, för det pallar nog inte mina nerver för längre. Minns hur vi satt och bet på naglarna och vrålade åt mål och räddningar och stönade över konstiga domslut och utvisning efter utvisning och sneglade på matchklockan och när de vackraste orden man kunde föreställa sig var "...och där är Sverige fulltaligt igen". Det var tider det, när Sverige regerade handbollsvärlden. Sen dess har mycket vatten flutit under många broar, men nu gäller det att fokusera på HÄR OCH NU.