Ytteligare ett livstecken

Ja, men då var stundar i alla fall en helg efter det som eventuellt går till historien som en rent ut sagt sketajobbig vecka. Mycket på jobbet och mycket efter jobbet. Har varken bloggat, läst andras bloggar, sett på tv, läst ut MONS Kallentoft-boken (misstänker BÖTER på biblioteket, vilken skam) eller slappat i soffan, utan det har varit full fart från arla till särla. Har till och från känt mig som en kvicksilverförgiftad mört som legat vid vattenytan och snappat efter luft. Men nu så. Brasan är tänd, kollar ikapp Molanders, väntar på min man som har åkt till stan för att (bland annat) köpa kinahämtmat. Sedan blir det i och för sig tidigt i säng eftersom vi ska upp i svinottan för att åka på taxutställning. Efter den gångna veckan ser jag dock fram emot att bara sitta rätt upp och ner på en stol och glo i timmar utan att något händer. Fast lite får ju gärna hända. Typ att det går bra och så.