Skottdagen, så att säga

Idag har vi varit och tävlat rallylydnad. Det var klubbmästerskap och allt, så mycket ära stod på spel. Kände mig helnöjd med Remus, för han var fokuserad och på hugget. Vi plöjde igenom halva banan som på räls. Sedan började det en skjutövning på den intilliggande skjutbanan. Och inte bara några enstaka skott utan nähädå, här skulle hela kulsprutearsenalen provas. Remus är inte skotträdd, men det kändes lite orimligt att kräva att han skulle prestera på max när det ra-ta-ta-ta-ta:ade i ett runt omkring oss. Det tyckte domaren också, så vi fick gå av banan och samla ihop oss och sedan fortsätta när Rambo och hans gäng tog en kort paus. Som inte ens varade så länge att vi kunde gå färdigt banan, men nu brydde sig inte Remus längre. Jag däremot fick ett mindre hjärnsläpp och drog på oss tio onödiga minus på grund av ren stress. Hade jag inte gjort det så hade vi kammat hem klubbmästartiteln, nu gick den till min man istället. Jaja, bara det stannar i familjen så är det ju okej. Hundarna har fått tuggben, vi människor ska fira med bubbelvin och god mat.