Potatisätarna, en tavla av van Gogh

Men alltså: NÄE. Klockan är i skrivande stund fjorton minuter över tre. På eftermiddagen. Kunde nästan lika gärna ha varit fjorton minuter över tre på natten. Det är mörkt och dystert ute. Har varit mörkt och dystert ute hela dagen faktiskt. Men: det är fortfarande plusgrader, så jag klagar inte över "det gråa". Mer över JÄVELMÖKRET som gör att man måste ha lampor tända inomhus fastän det är mitt på dagen. Hatar detta.

Om en stund ska vi äta söndagsmiddag. Det blir helstekt kotlettrad, hemodlad potatis och god sås. Plus hemlagad vinbärsgelé från förra sommaren. I år hade jag ingen inspiration att plocka. Det är Tengils och Katlas fel, plus det faktum att de bästa vinbärsbuskarna växer precis vid tomtgränsen till deras helvetesrike. Men till sommaren kommer jag igen med nya friska tag. It's a promise. 
Någon gång i somras slängde jag ur mig att det där med att kunna gå ner till potatislandet och gräva upp ett kok, det var livskvalitet det. Försökte känna samma "livskvalitet" idag när jag stod i strilande hällregn och grävde i jorden med stela fingrar efter potatisar som fanns, men inte riktigt där jag tagit ögonmått efter "nästa rad". Och jo. Den fanns där faktiskt, livskvalitén. Den kändes lite mer efter att jag hade tinat upp händerna i varmvatten, dock. Ska nu gå ut och "sätta på dem", som facktermen lyder, men det låter ju lite sådär, kan jag ju tycka. 

TILLÄGG: Glömde ju för farao att nämna BRYSSELKÅLEN, den viktigaste ingrediensen i en lyckad söndagsmiddag. Eller vilken dag som helst faktiskt. Och för den som undrar vad hemligheten bakom en lyckad kotlettrad är, så är svaret (förutom en gris som har haft skäliga livsvillkor under sin levnad): Stekpåse. Man gnider in kotlettraden med salt och kryddor, gärna oregano eller Santa Marias kryddblandning "franska örter". Så lägger man raden i påsen, ringlar över lite olivolja, lägger i en klyftad tomat, strör över 3-4 hackade vitlöksklyftor och sätter in alltihop i ugnen på cirka 175 grader i sisådär 1 h 45 min för drygt ett kilo kött. Efter c:a 1 h 45 minuter tar man ut påsen igen, klipper ett litet hål i ena hörnet och låter vätskan rinna av. Sedan sveper man in köttet i aluminiumfolie och låter det ligga och vila medan potatisen kokar. Om köttet inte får vila blir det nämligen vresigt och vill inte låta sig skäras i snygga skivor. Vätskan låter man koka upp, blandar med en liten burk creme fraiche, reder med potatismjöl och saltar (vid behov). ENJOY, som vi säger. Vegetarianer kan börja läsa nu.